Mitten av februari.

Alla helvetens dag var igår. Det blev ingen gentil middag där halva slängdes i hundkoppen. Kom hem alldeles för sent från veterinären för att kunna ägna mig åt dylika övningar så det blev helt sonika en hamburgare med långpärer istället... Det var inte helt fel det heller!

Nu var det inte om detta jag skulle skriva utan det var väl snarare om veterinärbesöket... Var hos veterinären i 5 timmar för att verkligen låta dem gå till botten med Cash mage, varför han inte ätit, varför han spyr av ansträngning (åkte skidor med honom i förrgår och tog mig 400m från bilen innan han kaskadspydde fyra gånger på rad) och så vidare...
Blodproven visade att allt var bra. Röntgen av mage och tarmar visade inte heller det några abnormaliteter. Ändå blev han satt på ett nytt foder (som han äter bra!), en oralpasta för stimulering av magsäcksfunktioner och slutligen en medicin för magen. Så nu var det väl fan om han ska fortsätta vara usel i magen...
Det som inte var så lysande är ju dock att man vet är något är fel men dom hittar ingenting...

Men som av en händelse såg veterinärskan på en röntgenbild att prostatan var förstorad, den var 6cm i diameter och den ska vara som en valnöt. Mest troligt har denna tryckt på tarmarna så det kan ha utlöst vissa av symptomen iaf.
Så nu äger man ett kemiskt kastrat till hund. Han fick en spruta så prostatan får vila och inflammationen förhoppningsvis ger med sig. Elvis har samma åkomma och för han räckte det med en spruta, men hon trodde att det är allvarligare när det är en så ung hund så hon gjorde mig mer eller mindre beredd på att det kommer bli en permanent kastrering av hunden i framtiden.
Och alla vet ju vilken oerhörd framgångssaga det brukar vara med kastrerade älghundar. Feta och bara intresserade av att sova och äta... Jippie! Det räcker att husse är sådan, hunden kan gärna få vara intresserad av något mer, tex älgar...
Trösten i allt elände är ju att det inte på någon punkt kan bli sämre, bara bättre!
Får jag inte höra ett enda skall i höst så är det ju precis som det var den gågna hösten. Så precis allt som möjligtvis kan hända är ju en förbättring!
Men jag ljuger om jag säger att jag ser med förtröstan mot sensommar och höst...

Man har inte rätta turen för att hålla på med något sådant här, det bara är så enkelt. För så fort någonting kräver den minsta tur och inte bara innebär hårt arbete är det helt enkelt ingenting för mig. Det borde man ju lärt sig vid det här laget men man är ju dummare än en nyfödd kalv som gång efter annan springer in i strömtråden...

Vi får väl hoppas att gamle Elvis håller ihop en höst till så kanske man får höra ett skall i alla fall...

Nu ids jag inte skriva mer, måste hoppa in i tvagningsanordningen för att göra min lekamen presentabel för en kväll på lokal... Ska gå på pub och dricka mineralvatten och kolla på championsleaguefotbollen ikväll!

Ha det...

//Jonas

Februari...

... och Alla Helvetens Dag nalkas med stormsteg. Vilken obeskrivlig lycka... Blir väl svininnerfilé med kombo, älgren älghund och hoppbönor i gammal god ordning... Vackert så. Förändring äro av ondo.

Vad har hänt sen senast då? Tja... Definitivt inget intressant och nästan inget ointressant heller, men BMW, Zeiss Sverige och Blaser började gnälla så det är väl bäst att göra en liten skrivelse då...

Endast en substitutpippidag blev det i år. Förvisso en väldigt vacker sådan. Skidornas knarrande mot snön, den bleka januarisolskivan som knappt nådde att smeka grantopparna och ett evinnerligt fåfängt fånstirrande mot en fågelfri horisont. Men en tjärvedsbrassa och en kolbulle blev det i alla fall! Och det är väl ändå huvudsaken...


Kolbulle - Mat för en karl.

Vad gäller Cash finns väl inte heller så mycket att förtälja. Eftersom man bor i det jaktliga U-land som är beläget norr om Stockholm innebär det ju att all mark är täckt av vitt bajs varpå en älghunds liv under denna årstid kan te sig rätt enahanda... Så mao har jag inte varit ut något med honom alls. Jag hoppas på en snabb snösmältning så man kan börja lägga släpspår o.dyl.
Har även fått ett erbjudande om att åka till ett älghägn och släppa honom där. Det får bli i vår någon gång och det blir även den stora chans han får. Om han inne i ett hägn med 3 älgar ger fan i att leta upp dem och bara kutar och jollrar kommer jag inte hitta motivation att fortsätta så då får han vandra vidare innan sommaren. På något vis. Antingen hos ny ägare eller så i hörnet på sommarstugetomten. Det får tiden utvisa hur det blir. Jag begär inget topparbete i hägnet, det jag begär är att man ska kunna se ett uns av intresse så det finns något att spinna vidare på. Och av en hund som vid den tidpunkten kommer vara dryga två år kan man faktiskt begära det.

I dessa lågsäsongstider har folk en tendens att uppfinna problem som inte finns. Så även jag. Så nu har jag inlett den stora kikarrockaden på bössfronten. Ska skifta hej vilt nu inför hösten för att, som jag tror, få ut mesta möjliga av både kikare och det de sitter på. Det är väl kanske inte så intressant att skriva om, men som sagt: Det har verkligen inte hänt så mycket...

Det blir en repris av den väldigt trevliga champagneprovningen i alla fall. Denna gång med rödtjut. Ska bli riktigt trevligt. Det är alltid roligt att ha sammankomster att se fram emot!

Har köpt mig ett par bukförminskande lagg, dvs längskidor. Köpte ett par beggade salomonskidor, känns riktigt bra att inte åka i elljusspår med bäbisräfflade jaktskidor längre... Inte för att det går speciellt mycket fortare, men det är stabilare att stå i frästa spår i alla fall... Naturligtvis blev det rysskyla så fort jag fick hem dem, men jag har dock hunnit med ett par vändor i spåret.

Jag tänkte ett tag att jag skulle bråka lite grand om reklamradions fördummande av det svenska folket, men jag ids inte riktigt ännu. Men jag tänkte däremot bjuda på en topp-tre-lista från youtube...

Om vi då börjar med det första klippet. Hittade det här någon gång då internet fortfarande låg i sin vagga. Typ. Men det är fortfarande lika genialiskt roligt i all sin enkelhet. Om man är på dåligt humör en dag är det bättre än piller...



Klipp nummer två är faktiskt ännu bättre. Som bekant är skadeglädjen den enda sanna glädjen. I detta klipp blandas dock skadeglädjen med en hel hop igenkänning och sympati för den stackars mannen. Jag menar... Vem har inte blivit kopiöst förbannad över något som såhär i efterhand kanske inte var så hemskt mycket att jaga upp sig över... Men att betala flera tusn om år och ändå missa travet tar väl ändå priset...





Den tredje och sista filmen i denna serie är faktiskt inget humorklipp... Det är en liten hulkande påminnelse om att det även idag sker under. Att man aldrig ska tappa tron på sig själv och framförallt att man skall våga!
Helt fantastiskt. Att det sen är bra musik är bara en bonus... (den dåliga filmkvaliteten beror på att jag blivit modern och gett mig på att bädda in klippen, det var inte tillåtet på de med bättre kvalitet...)





Fast nu när man ändå är i farten så måste jag väl ändå bjuda på ett klipp till, när vi är inne på ämnet skadeglädje menar jag... Roger och jag mummlar om några älgar som har försvunnit och Roger skall göra en ninja-aktig bössplundring och förstör messmörsvarbergern framför kameran. Oerhört underhållande... Tycker jag i alla fall... Det platsar naturligtvis inte på någon lista, men det uppehåller ju blåggens jaktliga nisch i alla fall...





Så kan det gå när inte haspen är på. Så att säga. Eller när slutstycksspärrarna är gjorda av den tunnaste bockade plåt som finns att uppbringa...

Nä, nu är det väl nog med utfyllnadsmaterial för denna gång kan man tro... Recept är det ingen mening att hålla på med. Kan ni inte laga makaroner och korv är det inte mig det är synd om...
I morgon är man ledig. Fan, man är ju snart utbränd....

Väl mött och på återhörande...

RSS 2.0