Tre dagar kvar... Tror jag...

Vi friherrar har inte så stor koll på tid, rum och veckans alla dagar. Efter att ha haft semester i snart 5 dagar så har sömnrytmen återgått till den studieanpassade sömnrytmen, dvs runt 17-18 timmar per dygn... Dagarna flyter ihop, blir till veckor som blir till månader... Nä, så illa är det faktiskt inte. Men inga väckarklockor har ljudit på morgonen i alla fall... Skönt.
 
På måndag drar det igång. Ska bli riktigt roligt faktiskt. Vi har gott om älg, som jag tidigare skrivit. Något som är mindre roligt är att jag jagat bock 7 kvällar i rad och inte sett en enda en. Ikväll var det första gången jag såg rå över huvud taget, get och kid kom fram. Annars är det älg. Överallt älg. Miniälg. Man smyger fram till någon av de fåtaliga inägor som finns kvar, smyger sig ner på närmsta stubbe. Väntar. Vad kommer? Jo, fjolingar. Miniälgar. Som jollrar runt och skrämmer bort rådjuren. Andra kanske har andra erfarenheter men min uppfattning är att om det är älg framme så går inte rådjuren fram, åtminstone inte om inägorna bara är på runt hektaret.
Kan bifoga en bild på en av yngelälgarna jag sett på bockpasset...
 
Försvinn och skräm ut en bock istället...
 
Jag hoppas det älg- och mat-i-skogen-relaterat det här att jag inte sett några bockar. Vore väldigt trist om det blivit en dip i stammen. Det är ju rådjursjakten som räddar säsongen...
 
Alla förberedelser har gått bra. Fast nu ljög jag lite... Skyttet gick katastrofuselt. Sköt bra första gången jag var på banan, brons och nån guldserie. Gången efter tänkte jag "bara göra klart". Sköt som en potta skit. Hade 6 serier med tre 5:1:or och en träff i. Kastade bort sista löpskottet i varenda serie. Nåväl, tänkte jag, nästa gång sitter dom där. Då gick det om möjligt ännu sämre. Hade ännu fler skott borta och konstiga bommar som då jag tryckte av kändes okej. The båttom nåddes då jag fick en serie med 0-0-0-3. Då tänkte jag som så: "Aldrig i helvete att jag skjuter 0 på stå". Det finns inte. Dessutom kändes serien bra vilket gjorde det hela ännu mer egendomligt. Tog och kollade igenom den tyska plastbössan. Då har en liten liten mikroskopisk insexskruv som sköter om låsningen till kikarfästet gängats ur så låsflärpen till kikarsiktet har åkt upp och levde sitt egna lilla liv. Fästet var således löst i bakkant och glappade flertalet millimetrar. Hem till hydda. Leta insexnycklar. Hitta en som var för stor men som ändå dög till att få ner miniskruven så fästet kunde låsas. For på banan på torsdagen och då gick det som det skulle igen. Nu har jag varit in på vapenaffären i stan och locktitat skruvjäveln så den inte kan spöka igen. Nästa år får man skylla på någonting annat...
 
Lilla-E har tagit upp älg. Det var inte riktigt meningen, han är lite ung ännu, 6 månader, men samtidigt måste han få ris mellan tassarna om det ska bli älghunn i slutändan. Direkt på släppet gjorde han en rejäl sväng på runt 350m. Kom tillbaka riktigt bra. Sen var det mest joller runt mina ben ett tag. Gick över trånamyra med riktning Hofvlins då han höjde huvudet och försvann. Jag frös i steget. Efter 2-3 minuter hör jag hur älgarna brakar iväg och hunden följer efter ca 400m, där börjar han jollra runt runt i 5-10 minuter och sedan kommer han i sina bakspår tillbaka.
Av detta kan man dra flera slutsatser där jag börjar med den viktigaste:
Han letar sig tillbaka i bakspåren. Guld värt då man jagar bynära. (Annars också för den delen, men då man är riktigt på sidan om behöver man ju inte ideligen stå med mössan i näven och skämmas för att hunn är inne och jollrar på gårdar).
Han är ingen idiot som bara flyger rätt fram och börjar på tokskälla eller bita efter älgarna.
Han har ännu inte modet som krävs att börja skälla. Men det kommer! Det är min fulla och fasta övertygelse.
Som jag tidigare sagt: Allt som händer i höst är ren bonus, det är 2014 som gäller. Det är dessutom ett jämt årtal, jag har tur på dom...
 
 Använde messmörspejlen denna dag för jag har bytt antenn till halsbandet (tack J.Russel) och ville
kolla så det fungerade...
 

Var även till Lycksele och ställde ut Lilla-E. Det gick inte så bra. Från att ha fått bra kritik i Hallen så hade det på några veckor blivit fel på allt tydligen. Håhåjaja du tunga värld, åtta barn och ingen kär... Inget att bry sig om, har med mig samma hunn hem som dit. Det är i Åsele till våren det gäller ändå!
 
Lilla-E på Fredriks buvall på Tåsjöberget.
 

Och nu. Jag kan fan inte hålla mig längre. Jag är förbanand på en sak också. Riktigt förbannad. Och det är det fenomenet att Jämtlands län är fullständigt nerlusat av utbölingar. Det är norskar, finnar och sörlänningar överallt som ska jaga. Hur i helvete får dom tag i markerna? Hunduppfödare med tvivelaktiga framgångar har plättar på 4-5000 hektar utspridda i norra delarna av jämtland. En del av markerna sätter de inte ens sin fot på utan bara hyr ut veckovis för ohemula summor. Till? Norskar naturligtvis. "Ja, vi elsker dette lanne". Jamen håll er där då för helvete. Okej att markägaren gör det. Det hör ju till äganderätten av marken att göra nästan vad man vill. Men att dessa personer billigt kan komma över arrenden och sedan sälja jakter dyrt är ju oerhört emotsägelsefullt då det är mängder med lokala förmågor som letar mark.
Jag har bott i länet sedan 1980, då jag föddes. Inte en enda jävla dag har jag fått jaga i Strömsunds kommun. Inte en. Trots att man lagt anbud på marker, svarat på annonser och annat. Men resten av världen verkar välkommen dit, på både älg- och björnjakt. Jag pyntar ju för fan samma hektarpris och tänker dessutom inte tjäna på det utan sköta saker och ting långsiktigt. Inte ha dit lycksökare och storkarlar som brakar in med köpehundar och chevroleter och gör soprent innan de likt egyptens gräshoppor drar till nästa köpemark. En mark som de bryr sig lika lite om. Tvi fan.
Går in på facebook och tittar, i varenda grupp är det nu mängder med bilder på bilar som packas i de södra delarna av landet för att åka uppåt delta i septemberjakten. Jaja, vackert så. Men hur fan får dom tag i markerna? Det är den stora gåtan för mig? Jag skulle gladeligen packa bilen en vecka i oktober och åka söderut och vara med på en riktig oktobervecka. Men si det går inte..."Det är så mycket folk". Jamen vad fan är det här då? Man får panik av att gå in på Simonssons och handla, man kan ju tro man är på NK.
Det här med "att jägarkåren är förgubbad och håller på dö ut" stämmer då fan inte. Den som myntade det uttrycket är då inte älghundsägare i södra norrland i alla fall... 
 
Sånt här måste man hålla på med för att hålla en jaktmark i skick. Undras hur många norskar som är i Hoting och kör ut torn?
 

Avdelningen fullständigt meningslöst gnäll är nu avklarad. Kommer inte bli någon förändring på grund av dessa rader, men jag vet att jag är långt ifrån ensam om åsikterna. Vi är ju många som i det dolda tampas med storkarlar om arrendena där ute. Men vi sänker oss inte till nivån att man måste maila bilder till jakttabloidernas version av Aftonslasket bara för att vi skjutit en räv eller två... Med tiden får man hoppas det löser sig ändå. Med heder och ära i behåll.
 
Man får väl ägna sig åt bärplockning istället. Trots massinvasion även inom det gebitet så finns det ju i alla fulla fall så det räcker och blir över åt alla!
 
Naturen ger oss mycket gratis. Ibland måste man ta sig tiden att ta det tillvara!
 

I morgon ska de två sista passen göras klart. Det var ju någon som på jobbardagen sade: "Jamen det är ju bara att göra sen". Nästa gång de orden uttalas på en jobbardag ska det vara skriftligt på att talaren är den som utför det också... Fem nya torn är "inte bara att göra sen". Fast man har ju semester, kan ju lika gärna göra någon nytta som att sitta inne och rulla tummarna. Det är ju inte direkt så det vimlar av övriga icke jaktrelaterade göromål just nu...
Nästa år blir det dock lätträknade passkonstruktioner från min sida, då ska jag koncentrera mig på att ha en hund i form och igång. Och sen ska jag famimej aldrig mer sitta på pass.
 
Nu är det nog natta här. Jag lär återkomma med lite rapporter från jakten inom kort. Nu har man ju semester och tillgång till dator 24/7 så att säga...
 
"Stoppa pressarna! Harvner har skjutit en räv!". Och nej. Jag har inte skjutit den i benet, sköt snett uppifrån och det blev något konstigt med utgången. Stod på en hög dikespall och fick den nere i en plogfåra... Hur? Muspip-pipa naturligtvis. Bör finnas i fickan hos alla...
 

På återhörande.
 
//Jonas
 
 

Det drar ihop sig...

Månad nummer åtta. Mindre än en månad kvar tills det startar. Ser faktiskt fram mot denna säsong mer än de två föregående. Dels för att denna är helt kravlös. Jag är inställd på att sitta på pass och om man har tur med väder och vind kanske släppa lite grand då vi skriver november. Känns skönt. Det är ingenting som behöver fungera och som sedan inte alls visar sig göra just det.
I helgen har vi passbyggarhelg. Vi har gjort några riktigt fina pass idag, åtminstone rent estetiskt fina. Hur de är rent jaktligt återstår att se. Men det blev både några pensionärspass och några som det är lite längre att gå till. I morgon ska vi göra en sväng till och kolla över två andra passkedjor så att det är okej även där.
Var ute och jollrade med hunden en kväll och hittade igen ett av de första passen jag byggde. Att döma av skicket på det så har åren gått...
 
Långdiket.
 

Det satt en 30-06-hylsa i tornet så någon har då haft användning av det. Fikabordet är naturligtvis även på plats. Ett kulturminne så gott som något.
 
I övrigt har jag inte så mycket att förtälja. Jobbar och står i på veckorna. Är ute med Lille-E varannan kväll i skogen ungefär och varannan kör vi lite lättare dressyr. Den ormen visar sig svårkopplad i skogen så just nu går övningarna ut på att inte framställa kopplet som något tråkigt utan snarare något positivt. Man kan ju hålla sig för skratt om man inte kan koppla hunden utan den bara drar iväg på ren jävelskap och jollrar...
Har även varit på utställning med Eko. Det gick jättebra, han skötte sig exemplariskt. Fick bra kritik och även en fin lila rosett, HP i valpklass. Riktigt roligt. Att det sedan stod "välvisad" i kritiken får nog tillskrivas ren och skär tur för de första springstegen jag någonsin tagit med hunden var i utställningsringen...
 
 Stolt husse.
 

På Fäviken Game Fair stod jag i MSS-jakts tält och skötte mestadels om visningen av b-bark-pejlen. Det var en oerhört rolig helg, om än jobbig. Det kom väldigt mycket folk och surrade och ville kika på pejlen. Sen saluförde vi en ryggsäck som jag personligen blev lite kär i... Vorn Equipment, en riktig ryggsäck med ett patenterat snabbfäste för bössan. Går lika snabbt att ta bössan från ryggsäcken som att bära den i en rem. Och är det något här i världen som är av ondo så är det då vapenremmar. Får kanske bli en sån vad det lider... På kvällarna blev det ändå rätt lugnt i och med att man jobbade så ville vi vara fräscha. Det blev nog slitsamt ändå. Resan upp till Hoting på kvällen var nog såhär i efterhand inte så klok att genomföra, men samtidigt ville jag vara på plats på måndag morgon. Det gick ju bra även denna gång...
 
 
 
 
Pejlen då... Jorå. Verkar fungera bra det lilla jag testat den. Alla funktioner är där och de är lätta att komma åt och förstå. Bra och tydlig manual med steg-för-steg-beskrivningar som till och med ett teknikfientligt troll som jag klarar av att följa och förstå.
Räckvidden har väl inte satts på några större prov än så länge med tanke på försökskaninerna, men jag kan ju bjussa på en bild från kartmenyn. Det är kartan som ingår, terrängkartan, jag har gjort två egna kartor också. En baserad på fastighetskartan och den andra på ett ortofoto. Men det är bra att ha en baskarta i grunden om man far på andra marker eller det är så det bär iväg på långskjuts.
 
Jag är det blåa strecket. Cash gigantiska sökrundor syns på det lila strecket... Jesus. Testade ett släpp för att se om någonting hade hänt. Det hade det inte... Inte ens lite grand.
 

Jaha. Annars då. Är jag hemma så brukar det bli en tur med Hiluxen varje kväll och räkna småälg. Igår blev det 7. Förra helgen 13 på fredagen och 11 på lördagen. Har sett två ko med kalv av dessa. Dessa kor är dubbelt så stora som de andra älgarna. Resten av de jag sett är, förrutom två rödkalvar, mikroskopiska fjolingar som nog inte har en slaktvikt på över 110 kg. Ser ut som en normalstor novemberkalv. Har inte sett någon älg med lite kropp i år. Det är för mycket älg, det bara är så enkelt. Vi måste få till att skjuta mer kalv så vi inte odlar fjolingar över vintern så vi har en stam med såhär låg medelvikt. Vi kan ju inte ens skjuta reproduktionen som det ser ut nu. Får se vad som händer efter vi haft storlicensmötet om det blir någon ökning eller om det ligger kvar på ungefär samma lika.
Visst är det roligt med älg, men det kan ju vara någon gräns. Det blir ju ingenting för hundarna heller för vart än du parkerar bilen har du ju stött en älg. Blir till att uppfinna nya tekniker nu...
 
Nu är det tre veckors jobb kvar. Slutet syns. Sen exjobb, två kurser till och sen är det ut i allvaret för Er käre skribent. Det är med skräckblandad förtjusning. Visst fan vill man börja jobba, flytta hem och tjäna sig en luskrona eller två. Men samtidigt är det lite skrämmande att inte ha en tryggad tillvaro. När man pluggar vet man ju i alla fall vad man ska göra, om än inte speciellt inkomstbringande...
 
Jag bjuder Er på återhörande och förhoppningsvis så kan man snart få börja skriva lite grand om lyckade bock- och rävjakter...
 
//Jonas

RSS 2.0