Jänsmässaftan.

Så är den då här. Ännu en afton. Ännu ett histroriskt påhitt som av oss används som ursäkt för att bli redlösa. Denna gång skall vi dansa runt upp- och nedvända fallossymboler, sjunga om små grodor, dricka nubbe, äta sill, spy, fria åt grannkärringen och sedan bo under ett hästtäcke fram tills löven börjar gulna.
Men jag säger stopp! Ska åka in till arm moder och äta lite sill och nypärer. Till middag har jag köpt två Billys och när temperaturen sjunker något skall jag och Lilla-E gå till skogs. Lilla-E ska springa och jollra på det sätt han finner bäst och jag tänkte bygga ett älgpass som jag helst inte sitter något mer i.
Det är något hela tiden, är det inte jul så är det midsommar, är det inte en själv som fyller år så är det någon annan. Ska man få en hund att gå med är det till att börja på skita i saker och ting och lägga ner tid på honom istället. Att stå i hundgården medan ägaren kravlar runt en blomdekorerad penis skapar inga champinjoner...
 
Annars finns det väl inte så hiskeligt mycket att berätta om. Jobbar och jollrar med valpen är väl ungefär det som försigår nu. Har börjat på dra lite släpspår. Det går bra. Han är duktig att spåra, men det brukar å andra sidan alla valpar vara. Däremot är han verkligt bytesmedveten och vill inte riktigt släppa klöven sedan den väl var funnen...
Jag drog klöven, använde inget blod, gick hyfsat rakt och avslutade med en 90-graders sväng och 20 meter längre fram knöt jag fast klöven. Totalt blev spåret kanske 150 meter.
 
Nöjd Liten E efter avslutad spårning...
 
 
MIN klöv... Inte för att han visade styggtag då man skulle ta den av honom, men han hoppade, for, pep och skrek och ville verkligen ha tillbaka den...
 

Sen är det väl kanske dags för lite mer bilder på hur han artat sig rent utseendemässigt också. Det var ju några veckor sedan sist. Jag begriper mig inte på det där med vinklar och vrår men jag tycker det ser bra ut!
 
Liten E med stora öron och håmmlan oa öuga...
 
Första gången Eko var till sjön var det lugnvatten... Nästa gång han kom dit var det lite krus på vattnet... Då var något inte som det skulle vara varpå han började skälla ståndskall på sjön... Det blev stopp i upptaget och var omöjligt att stöta...
 
Profilbild.
 

De första veckorna var jag i närheten av Hoting och jobbade. Nu har jag förflyttat mig ut i ingenstans. Det är fina vyer dock. Men det är helt annan skog än vad jag är van vid. Liknar nåt halvfjällsliknande med gammelgran, mycket björk osv. Men även dessa trakter är genomhuggna sedan tidigare så det är väl inte direkt någon urskog man går i ändå. Men det är olikt...
 
Länsgränsen mellan Jämtland och Västerbotten. VB till vänster...
 

Sen for jag och inspekterade om ett vägjobb jag beställt blivit utfört. Och ja. Några hade jobbat rätt frenetiskt sedan jag var där sist. Dock var det inte entreprenörerna jag lejt som varit dit utan några gratisarbetare från orten...
 
Ett gäng bävrar har proppat trumman full...
 

Vad gäller björnar så är det, tack och lov, hemskt lugnt. Såg en liten fis som hoppade över vägen någon av första veckorna jag var däruppe men sedan har jag inte sett ett spår, inte en skit, ingenting. Men dom lär väl ha sett mig ett antal gånger misstänker jag... Jaja, så länge dom inte kutar fram och vrålar så man får köra 3 mil grusväg med två kilo benfritt i björnborgarna så är jag nöjd...
 
Grov sälg som tyvärr tippat... Men den lever ännu!
 

Nä, nu börjar klockan ticka mot 14.00. Många av Er ser suddigt redan... Jag önskar alla, oavsett vad ni ska göra, en trevlig jänsmäss och på återhörande.
 
//Jonas
 
 

Morgonsoffor.

I klagosångens högborg är det återigen dags för en skrivelse som behandlar de stora sakerna här i världen. Mygg. Expertpaneler. Morgonsoffor. Mygg, expertpaneler och morgonsoffor. Samma sak. Bitande, surrande och nåtsågudförbannat irriterande. Myggen kan ju dock inte rå för att de är irriterande, de är födda som de är. Den stora frågan är ju om deltagare i expertpaneler, morgonsoffor och andra sammanslutningar av sittande, pratande, galanade, skränande, idioter kan säga samma sak? Hur gör man för att bli expert egentligen? Man misslyckas i någonting så pass så man inte kan jobba som det, men då blir man helt plötsligt expert och anser sig i position att sitta i en morgonsoffa och tala om det man inte längre får jobba som? Vansinne.
Och upplägget. Två män. En kvinna. Två kvinnor. En man. Prata i mun på varandra. Försöka överträffa varandra i högtravande fikonspråk. Det ska ta tre minuter att säga något som för en vanlig Svensson tar en halv.
Jag är så less på folk som pratar. Husbykravaller, fotboll, BNP eller vad det nu månde vara. Sluta prata. GÖR något. Ni verkar ju onekligen veta vad som ska göras och hur man ska göra det...

Nästan, men bara nästan, i samma klass som reklamradions fördummande morgonprogram där också tre (!) idioter av skilda kön försöker överträffa varandra i värdelösa skämt och tillgjorda skratt. Ridå.
 
En expertpanel på armen.
 
En morgonsoffa på benet.
 

Appropå morgonsoffor och expertpaneler. Det måste vara år för sådana i år. Herre min skapare vad experter det är i skogen. Det är alldeles fullt av dem runt skallen. Jag tackar min lyckliga stjärna för att jag inte får myggbett. De biter mig så man blir helt i yr i skallen men det blir inga knular och det kliar inte heller. Ska göra en egen avhandling om fungerande myggmedel i sommar. Ett är redan avskrivet... I tisdags var det nåt så hiskeligt med morgonsoffor som flög omkring så jag fick fara ur skogen och uppsöka närmsta mack för att inhandla botemedel. Tänkte köpa djungelolja men det fanns naturligtvis inte så det fick bli ett stift av märket US622. Luktade lite citron. Applicerade medel på blekfet lekamen. Expertpanelen höll sig på avstånd. Gick 25 meter i 27 gradig hetta. Började svettas. Medlet försvann och blodsugarna fann det ofarligt att fortsätta inmundigandet av frukost. Gick ett halvt stift på en halv dag. På kvällen uppsöktes ICA och där fanns djungelolja. Detta fungerar även då man svettas, räcker att strycka på sig två gånger om dagen för att klara de värsta anfallen.
Skönt.
 
Har återigen varit och besökt mannen med fällhornen... Rätt roligt att se, är Alijaska-modell på vissa av dem...
Skoveln som hänger under fällhornet med två orrstjärtar vägde 8kg vid upphittandet...
 
Småhorn på golvet...
 

Med Lille-E är allt bra. Har bytt boende där det finns hundgård så han slipper iaf plågas av deltagarna i morgonsofforna. Det känns skönt. Skogsvaneträningen blir ju något lidande, men å andra sidan så får man väl satsa på kvalitet istället för kvantitet. Det är väl inte så bra att lära hunden att vara i skogen innebär hetta och bitande odjur så blodet rinner... Han har ju inget hår på magen ännu så han är väldigt utsatt för dem. Har spårat lite mer älgar och det går bra. Han har intresse. Ska ta upp en klöv nu till veckan då det finns en frys i huset och ägna mig åt att lägga viltspår åt honom. Målet är att även denne ska uppfylla minst gk i anlagsklass viltspår. Måste ju finnas fungerande eftersökshundar som både kan spåra och fungerande ställande. Spårandet är ju en bit på väg men än så länge består ställandet i att ha skällt ut en snöskyffel så det är en bit kvar... Men han är ung ännu.
Bara bitningen ger sig så är det en väldigt trevlig valp.
 
Jag förstår att de flesta som läser dessa skrivelser har som ett av sina stora intressen att läsa Svensk Damtidning och således törstar efter kärleksskvaller och skandaler. Då måste jag nog tyvärr be Er att läsa tidningen istället för här händer ingenting på den fronten för tillfället. Har under det sista halvåret enbart tilltalat en handfull av det otäcka könet och samtliga är kassörskor på diverse etablissemang där bukfylla inhandlas.
 
Ikväll är det trettioårskalas och nästa helg bröllop. O ack och ve. Jag som är folkskygg.
 
Ha en bra sommar. Kom ihåg djungeloljan om ni lämnar stadens gator och torg...
 

RSS 2.0