Eländes eländes elände.

Lördagen den 30:e april var en svart dag i den Harvnerska historien. Det var dagen då jag, ivägtvingad av halvstatliga etablissemang, nödgades resa söderut för 6 veckors inbillning. Resan ner gick bra, återigen fick man ett bevis på att diesel är ett rent överlägset löjligt bra drivmedel jämfört med bensin. Vår stora V70 med dubbla takboxar drog 0,54 liter/mil i ett norrländskt långpendlartempo.
Ja, i alla fall, anledningen att jag inte skrivit något förrän nu är för att det inte finns internet här i södern. Det finns inte ens mobiltelefontäckning. Det går skicka sms - ibland. Ringa är inte att tänka på så länge man inte ser en stadskärna. Hemma kan man ringa mitt på kalfjället. Usch. Kan inte förstå varför det är så genomusel mottagning överallt, kanske beror det på fästingarna?

Första anhalten var Halland. Halland välkomnade oss med ett ösregn som gjort Noak grön av avund. Campingen i Halland hälsade oss välkomna med ett läckande tak och dyngsura madrasser. Man tackar.
Veckan i Halland var dock trivsam på dagarna, allt var nytt och intressant. Vi tittade på bokskogar, välväxta rötgransskogar och högar med mögligt bröd där sydligt boende individer inbillar sig att några fabelliknande svarta djur visar sig i skymningstimman eller strax därefter. Toalettfönstret i stugan hade inte frostat glas men väl ett riktigt persienn.
På kvällarna satt vi antingen i stugan och tröståt cheese balls och blev ännu fetare eller så var vi och försökte jaga fabeldjur, dvs vildsvin. Men eftersom vildsvin är just det - fabeldjur - så såg vi inga. Dock var det väldigt trivsamt att se felkönad sambos fina hemgård.

Den första lediga helgen tillbringades hos Fingerborgen (m.a.p pissblåsan) Nilsson på hans fina gård "Ringagården" utanför Ljungby. Vi jagade fabeldjur, grillade och hade allmänt trevligt. Vissa i sällskapet for in till Halmstad för att gå på lokal men jag fick migrän och gick således och lade mig. Såhär i efterhand var migränen en vinstlott eftersom jag slapp dela på den saftiga taxiräkningen...

Sedan for vi till Skåne. Degeberga närmare bestämt. Jesus Amalia sicken av civilisationen övergiven utpost. Hammerdal ter sig som Rom i jämförelse. Nja, så illa det kanske inte var men klaga bör man... Vi bodde i en fin stuga med öppenspis och pissfläckar i masonitskivan på våningssängarna. Toalettfönstret hade inte frostat glas. Inte ens en persienn. Bara några fladdriga urblekta gardiner. Är det kutym i södern att avlämna fekalier till allmänhetens beskådan?
Dagarna var fullspäckade med allt från bokskogsskötsel till besök i ett gigantiskt grönområde i Malmös utkanter... Inte konstigt att dom slåss och skjuter varandra i den regionen när två miljoner människor skall dela på 38 hektar för sin rekreation... Nja, det fanns väl lite fler områden också men om jag finge välja mellan ett boende i Malmö/Lund och en löpsnara vore valet väldigt väldigt lätt...
Annars är Skåne vackert. Böljande åkrar, bokskogar och annat ädellöv. Granåkrar och kullar. Det har det mesta. Även en oerhörd vilttäthet. Men, tja, den vilttätheten kommer inte mig tillgodo och skulle inte så göra även om jag flyttade ner dit. Med arrendepriser på 450 kr/ha så faller det på sin egen orimlighet att jaga. Åtminstone på det sätt jag vill. Hörde mig för med Wanås gods vad man skulle få pynta för att få komma på en riktig vildsvinsjakt. 7000 kr för en dag. Två drev... Men då ingick lunch! Dock var det så oerhört lång kö och återkommande gäster så det lät inte som det ens var någon mening att skriva upp sig på listan... Annars hade ju det varit ett alternativ. 7000 kr är väl en vecka i Turkiet och dit kommer jag definitivt aldrig att åka så då kan man ju lika gärna göra något annat roligt för sina lånade slantar.

Bilder har jag tagit, dock har denna dator inte en fungerande blåtandsattiralj så jag får inte upp några. Kommer fylla på med bilder så snart jag kan.

Vad finns det mer att berätta om då? Jo, fästingar. Sicka jävla äckel. Usch. Har plockat en stor sate från Cash. Lill-Jonas hade en i ljumsken och svor en ramsa som hade fått Hin-Håle himself att rodna. Jag har inte hittat några på mig själv, men de har väl gömt sig i några av de otaliga veck man har.

Nu har vi anlänt till Småland. Här är det vandrarhemsboende. 54 pers i ett hus. Som ska dela på ett kök. Förbereder mig på att äta youghurt i bilen och kall körv till middag.
På fredag är vi lediga och om väder och vind tillåter skall vi besöka skogselmia. Sen vet jag inte riktigt hur planer och schema ser ut för framtiden, men nu då vi är något längre norrut så verkar ju internet och telefon fungera något bättre så man kanske kan återkomma med en skrivelse i en nära framtid...

Jaha. Nu ska jag sätta mig på en stol och tjura riktigt nödjävla mycket så kanske återstoden går fort så man kommer hem nån gång.

Väl mött.

//Jonas

RSS 2.0