Harvner

Bor ensam i ett Per-Albin-torp mitt ute i ingenstans. Känner inte en själ. Jobbar dagtid, vaggar några kilometer och tittar på färgteve på kvällarna. Vilken oerhört rolig sommar. Är man inte underlig sedan förut så blir man det ju av att sitta så här och se sommaren försvinna och ingenting vettigt/roligt bli gjort.

Dagarna går för långsamt men åren går för fort, som Lars-Persa skaldar, jaktsäsongen nalkas med stormsteg. Ser inte ett dugg fram mot det i år. En massa jobb, en massa strul och ingen spänning över huvud taget kommer det att bli.
Det enda som ska bli lite kul är att sista helgen i November få åka på jaktresan jag vann. Då kanske man i alla fall kanske får se någonting! Att gå här hemma kommer inte ge någonting. I år heller.

Ett sorgligt faktum är att man har ett så genomvärdelöst liv att bygga älgtorn är en av höjdpunkterna i tillvaron. Då är det riktigt illa. Riktigt riktigt illa. Har tillbringat helgen inomhus, ensam, på slakteriet med att bygga älgtorn som jag aldrig kommer få sitta i. Hoppas nån jävel uppskattar det i alla fall.


En stol och två något högre torn.

Nu fattas det två pass till den nya kedjan. Antingen får de vara kvar till jobbardagen eller så gör jag dem i helgen. Mest troligt har jag ingenting att göra kommande helg heller så det är väl lika bra att åka och snickra då. Annars kan man ju lika gärna stanna kvar i det fruktansvärda Y-län och ligga där och fånglo...

Vad med då. Jo, har varit och släppt Cash. Kan fortfarande skriva om det eftersom det fortfarande inte är olagligt. Koppeltvånget är som sagt var inte tvånget av ett snöre utan att man är i omedelbar närhet och kan stoppa hunden om den gör något den för säsongen inte får göra. Det är ingen risk med den här hunden. Går fortfarande inte ifrån mig. Ingen stake. Ingen jaktlust. Bara en tom jävla hög med päls. Om den jävla apan kunde göra en enda sak rätt i hela sitt liv och ligga död på köksgolvet en morgon då i alla fall. Så man åtminstone får igen försäkringspengarna. Då ska jag gå ut på gården, elda upp dessa pengar och värma en korv. Det blir ju det enda matnyttiga som kommer från den här hunden.
Fy fan så sagolikt jävla värdelöst. Och jag svär vid gudarna att jag ska ägna all min vakna tid åt att formulera om det äckliga jävla köpekontraktet som SÄK har där man garanterar funtkionen hos en sällskapshund när det är älghundar man annonserar ut och ska ha betalt för. Ynkedom. Pengahunger. Schakaler.

Man kanske ska ta och köpa in ett gäng piratkopierade Levi´s-jeans och sälja dessa som originalbrallor. Ta betalt för originalbrallor och vägra ta emot reklamationer när sömmarna efter två veckor ger upp. Eller så besöka närmsta skrot, köpa tomma BMW-karosser och annonsera ut dem som fungerande bilar. Eller ja, 2 av 10 kan man ju ha en motor i så de går. Men resten ska vara ett lotteri! Det är ju tydligen på det viset det ska vara när man handlar varor för tiotusentals kronor. Spela spelet eller bli utspelad...

Jo just, jag kanske ska nämna att jag bara såg tre älgar under skogssejouren. Det är nog några för lite för att det ska hända något! När man efter att ha gått 700m och sett 10 älgar då först kan man nog förvänta sig att hunden ska göra något! Eller så var det fel älgar... Det var en tvåårskviga och två små fjolingar jag såg. Ja, så var det nog. Det var fel älgar. Alla synder förlåtna. Lägg ner ännu mer tid och ännu mer pengar så kanske han möter rätt älg någon gång! Ja, så är det nog! Att gå 700m och se tre älgar. Det är för lite. Ja, en valp kostar ju bara 10.000 kr och uppåt så då kan man inte förvänta sig så mycket! Man kan ju absolut inte förvänta sig att när de passerat två års ålder, varit lösa uppåt 100 gånger och det står älgar i varenda buske att de ska skälla! Nej det är för höga krav. Alldeles för höga krav.

Fy fan. Ursäkta min dåliga franska. Men det är faktiskt det enda jag kommer på att säga just nu.


Till vänster en hund jag snart inte vill se igen och till höger en som man
kunde önska var fem år yngre.


Övriga framggångssagor fortsätter oförtrutet: Hiluxen var på verkstad i fredags. De märker att bilen går dåligt. Men hittar inget fel. De heller. Tredje verkstaden som säger att bilen går dåligt men inte hittar något fel.
Den som ger mig ett tips på en som kan fixa bilen (och denne sedemera fixar felet) får 500 kr.
Den som kommer hit och fixar bilen får 1000 kr i bonus och 150 kr/h svart som synden självt.
Det får dock inte vara för långt från Östersund, för jag törs inte köra den avställd och oförsäkrad hur långt som helst.
I alla fall: Firman mätte bränsletrycket och det var okej. Mao är det grett från pumpen och fram till filtret. Filtret är nytt så det kan man också anta är okej. Det är sen det roliga börjar...

Vad ska man kolla när luftmassemätaren är ny, lambdan är ny, spjällägesgivaren är ny, bränsletrycksregulatorn är ny, nya tändstift. Vad fan finns kvar? Blir tokig snart.

Jag börjar fan undra vad det är för ont man har gjort egentligen.
Ingenting av det man äger fungerar.
Jag äter mindre och mindre, rör mig mer och mer och blir fetare och fetare.
Unghunden är sämre än en vädurskanin på det som är hans egentliga syfte.
Skorna läker.
Det regnar ute. Jämt.

Fy fan.


Biljävel.


Något som dock är värt att se fram mot är att Sven-Ingvars ska spela på Fäviken på lördagskvällen. Men det blir väl slagregn, strömavbrott och en tsunami i Kallsjön så även det blir väl fullständigt misslyckat.

Nähepp. Det är väl till att packa sin jävla väska. Gynna OK ännu mer och åka ut till kusten igen. Ännu en veckas jobb stundar.

Avslutar det hela med en stunds fortbildning i musik. Denna gång är det Sven-Ingvars som står för fiolerna, s.a.s. Apropå stundande Fäviken då...


N fin´n bit.

På återhörande.