Eländes eländes elände.
Jaha, nu har det börjat. Efter en höst som är så sagolikt framgångsrik så den går till historien, hela en älg fälld, så börjar nu jävelskapen åter hopa sig. Nu är Eko sjuk. Naturligtvis under en höst där snön lyser med frånvaro och kalvkorna med sin närvaro. Naturligtvis efter att han fått längre och längre skalltider för varje släpp. Skulden på sjukdomen läggs till hundra procent på fenomenet stad. Klumpa ihop varelser så sprids sjukdomar:
Lägenhetskomplex ger sjukdomen idioti.
För stora kobesättningar ger mul- och klövsjuka och en massa annat elände.
Hundar i städer ger kennelhosta (vilket Eko diagnosticerats för) och en massa annat.
Naturligtvis är det så. Vi är levande varelser och smittas av varandra. När det går 100 golvmoppar med hela alfabetet i näsborrarna i varje kvarter är det klart det smittar.
Nu har återigen staden kostat ett antal tusen i veterinärkostnader. Fullständigt i onödan.
Så jävla less. Men det lär väl inte sluta där. Det kommer väl sluta med tonsillit, operationer och att man till slut får en halshund som kan skälla ett släpp och sedan måste vila i två veckor.
För att bättra på humöret så har grannarna återigen haft fest. Trots att de i tre års tid övat på att ha fest så är de tydligen fortfarande så fullkomligt värdelösa på att anordna fester så de inbjudna måste stå ute i trapphuset och gallskrika istället för att vara i för festen avsedd fågelholk.
Som grädden på moset så är det några andra grannar som inte lärt sig att använda spisfläkten. Istället öppnar man dörren till trapphuset och släpper ut den vämjeliga odören från sin matlagning dit. Att öppna ytterdörren innebär att gå in i vägg av matos, stekflott och en odör som är omöjlig att i ord beskriva... Tänk Er att man har ett genuint svenskt julbord i ett aldrig städat gatukök och man slänger alla rätter i fritösen. Ungefär så luktar det.
Det är inte människovärdigt. Det är icke människovärdigt.
Ska dra in el och vatten i torpet och där ska jag bro. Ha en hagelbössa ståendes invid dörren och kommer nån jävel med en lös golvmopp så ska jag gå ut på bron och likt Sten-Einar Lundin skrika "stick åt helvete, ditt as".
Och för att bildtexten ska bli någorlunda begriplig så är det väl bäst att vi tar en favorit i repris...
Usch vilket straff det är att inte få vara hemma. Hemma är inte där man hänger sin hatt. Hemma är där man trivs. Trivas kan man inte göra utan att ha en meningsfull fritid. En meningsfull fritid går inte ha i en stad. Förbjud städer och voilá: Svenskens åkommor (alkoholism och matfrosseri) äro botade. Det finns ju ingenting annat att göra i en stad än att äta eller dricka brännvin. Jag kan då inte komma på något i alla fall...
Till helgen blir det väl i alla fall roligare. Då ska jag nämligen fara hem och jaga rådjur. Hade hellre släppt Eko men ska lyssna till veterinärernas råd och vänta med det ytterligare en vecka. Bara att hoppas att det för en gångs skull inte är storm. Idag blåste ju skidskyttet bort och för någon helg sedan var det Hilde som härjade. Undrar, sa flundran, om det är klimatförändringsrelaterat eller om det är slumpen? Oavsett lär vi bli varse. Eftersom man har en hobby att ägna sig åt så släpper vi nu dessa funderingar och tänker på annat istället.
Tänk vad världen skulle bli mycket lättsammare om folk skaffade sig en meningsfull hobby... Då kanske vi slipper uttalanden från PK-eliten om att årets julkalender innehåller diverse kränkningar. Hade dessa haft en hobby så hade de mest troligt inte ens sett julkalendern och om de gjort det så hade de inte reflekterat över det utan bara tagit det för vad det är: En kvarts underhållning...
Sorgligt. Men det är deras förlust.
Var på gymmet en gång förra veckan. Jesus sicken sillmjölke man blivit. Och träningsvärk fick man. Men det är väl åtminstone ett bra tecken... Om man ändå är förvisad till den här hålan så kan man ju lägga tiden mellan gula gubbar och fram till paradise hotel på något vettigt, det vill säga ett gymbesök...
Nä, nu får det vara bra. Återkommer väl efter helgen och rapporterar om utfallet från rådjursjakten.
/Jonas
