Harvner

En gnutta hopp har tänts i valpletandet. Det har kommit till min kännedom att vissa personer talat gott om mig och rekommenderat mig som valpköpare. Det värmer ett fruset hjärta att få höra sådant. Jag tackar, bockar och hoppas det föds tillräckligt med hanhundar så man får ge sig i kast med att försöka införliva förväntningar och förhoppningar.  Jag kanske går händelserna lite i förväg men jag har planerat en hel del. Jag har bestämt mig för att träna spårning även med den nya hunden. Har gjort det en hel del med Elvispen och jag upplever att de positiva egenskaperna vinner över de negativa.  Man har hela tiden tillgång till en spårhund, upptagen tenderar att gå lite lugnare till väga och under ett skarpt eftersök slipper man jävlas med två hundar (dvs en renodlad spårhund och en man kan släppa när så krävs). Nackdelen med det är att jag tycker det kan gå lite långsamt ibland när ”nattslagen” skall redas ut på bästa stövarmanér, men nu är det ju faktiskt så att även hundar är individer och det är bara att hoppas att valpen är bildbar i spårandets ädla konst!

Vidare har jag bestämt att min gamla pejl skall rustas upp och var fit for fajt, så att säga. Det kommer vara en utopi att jaga in en unghund på korrekt sätt om man ska sitta och glo på en astroskärm dagarna i ända. Dessutom mår man nog bara bra av att inte se allt en unghund har för sig tror jag… Det lär nog bli så att astron sätts på Elvispen och 27 eller annan hågad får gå med honom medan jag jagar med unghunden på ”sidan om”. Vill skjuta ett par på korrekt sätt innan man börjar släppa under skarp jakt.

Garmin Astro förtjänar ett eget stycke. Jag är kluven i frågan. En bra och trevlig pejl. Man har full koll på vartenda steg hunden tar, man ser i realtid hur den rör sig, vilka områden som sökts av etc. Men jag kan inte påstå att den jaktliga upplevelsen stärks av att stå och glo på en display. Förespråkare säger: ”Ja, men det är ju valfritt att titta. Man kan ju stoppa ner den i fickan”. Ja, visst kan man göra det, men det gör man inte. Man står där som ett jävla fån, missar allt som händer runt omkring en i form av naturskådespel och glor på den där jävla amerikanska upphaussade messmörspejlen med undermålig räckvidd. Undermålig räckvidd åtminstone för en normalt funtad älghund. Det är möjligt att det går att få bättre räckvidd… Om man släpar med sig ännu mer grejor… Teleskopantenner, biltaksantenner (?), etcetera. Varför en antenn som sätts på biltaket? Jo därför att det är så vanligt att använda bilen för att få igen hunden eller genskjuta den så det blivit business att saluföra hjälpmedel för det… Rätt använd: Kanongrej. Man har bra koll, kan ingripa om något händer etc. Fel använd är den ett jäkla gissel som förstör hundens nedärvda egenskaper att leta upp föraren och i värsta fall leder till rena olagligheter i form av genskjutning av vilt. En sak till… Detta är ju trots allt mitt eget lilla missnöjesforum så det är lika bra att fortsätta spy galla nu då man har ångan uppe... Jag känner en viss stolthet om jag genom kunskap om djur och natur någorlunda kan läsa av vart rådjuren kommer gå när drevern driver eller vart kalvkon väljer att smita ut… Nu känns det som att man på 2 dagar kan kolla på en skärm och sedan ha generalpassen klart för sig. Skjuter hellre ett vilt för egen kunskap än 10 genom att jag kollat på astroskärmen vart jag ska stå. Ja, detta är jävligt politiskt korrekt. Men i just denna fråga är jag faktiskt det, tror nästan det är den enda frågan… Låt oss lämna astrons underbara (?) värld och gå vidare i min högst ointressanta vardag.

Den det talats om ovan...Jävulen i pejlformat.... ;)

Var på möte om norra Sverigeresan idag, för den icke insatte så är det två resor, en i norr på runt 2 veckor och en i söder på runt 5 veckor som skall göras. Detta för att med egna ögon få se vad vi läser om på skolan! Det ska naturligtvis bli jäkligt roligt, ser verkligen fram mot dessa resor. Det blir att på den norra resan packa med sig fiskegrejorna, någon minut till övers bör det bli… Åtminstone så pass att man hinner slänga ut en mask i en glänsande fjälltjärn. Något som dock tål att tänkas på är hur man skall lösa den seriella lekamentransporten. Ska man hyra en nyare bil? Ta sin egen bil med allt vad det innebär? Köpa en 140 med långspak i varje nordnorrländsk håla och köra ner dem i närmsta myr då/om haveri uppstår? Det lutar nog åt att hyra en bil… Vore ett elände om kamremmen small av i en privatägd bil… Hur ska man lösa det utan att ta till knytnävarna? Far kamremmen på en DKW är det ventilsallad direkt, går på 20 papp att laga. Om vi då är 4 i bilen, ska alla betala 5 papp för att ”jag” ska få nyrenoverad topp? Även om det kostar några kronor extra så tror jag det minimerar risken för strul om vi hyr en bil.

Var på trevlig middag i lördags, det blev inte kött och pärer men väl kyckling och risotto. Till förrätt hade vi rökt rådjur från Fåker med en röra bestående av kesella, riven pepparrot, salt och peppar. Till efterrätt olika bär med riven vit choklad på, detta gratinerades en stund i ugn och serverades med vaniljglass. Födan kopulerade i munhålan, eller som det heter på svenska: Det var så gött så de bara knulle i mun... Trevligt sällskap och utgång gjorde inte kvällen sämre, eller det gjorde det faktiskt. Inte sällskapet, men utgången. Förfrös nästan fötterna i kön därför jag, mitt jävla nöt, tagit Janne Långbens skor mitt i vintern, dvs balskor. Väl därinne fick jag paltkoma av middagen så man var inte direkt i partytagen. Blir allt längre mellan de gångerna har jag märkt. Måste vara åldern som tar ut sin rätt…

Träningen går sisådär. Har blivit angripen av ett svårartat virus som vägrar ge med sig. Latmask kallas det… Latmask och skallebank. Hoppas vara fri båda i morgon så man kan göra en insats igen… Jag menar man vill ju vara i form inför Beach 2010. Inte för att jag tänker bada, det är bara ungar och idioter som badar, men man kan ju stå och spänna sig någonstans. Varför inte vid Playa del Fåkersjön? Välbesökt jämtländsk badort…

Nu är det natti. Planen var att inte gå och lägga mig efter tolvslaget en enda kväll, utom lördag naturligtvis, denna vecka. Har två minuter på mig att hålla det löftet. Kan bli kärvt… Men det är väl trots allt tanken som räknas!

Bifogar en bild på en mini-mu. Det har absolut ingenting att göra med någonting jag skrivit, men jag tänkte att det kan vara roligt att visa en bild på en mini-mu ändå.

Väl mött!

/Jonas