Harvner

...så skulle jag inte rapportera om den grå och fruktansvärt ointressanta vardagen.
Det löftet har jag inte tänkt bryta. Ni som går i min klass eller på andra sätt vet vad jag pratar om kan sluta läsa nu för jag tänkte bjuda på lite bilder från kårhuset och annat så "gåbban" hemmavid får se vad jag pysslar med och hur det ser ut här...

Annars har det inte hänt något värt att berätta. Pluggat, sovit, försökt jaga toppfågel (resultatlöst givetvis) och så vidare...

Igår kväll jobbade jag av halva mitt kontrakt på kårhuset. För Er som inte vet så måste man, om man vill gå på fester och sittningar arrangerade av kåren, arbeta minst två kvällar på kårhuset. Så jag gick omkring i vitskjorta, byxor med pressveck och Janne Långbenskor och serverade, diskade, etc. Som tack för hjälpen fick man en delikat middag! Fjällröding med potatispuré och senapssås! Riktigt gott!
Det är inte så mycket att orda om, jag stod på benen hela kvällen och gjorde ingen disneyvurpa bärandes på 17 tallrikar så jag tänkte bjuda på lite bilder från Skogshögskolans Kårhus om det går för sig...
Tyvärr är jag kameralös så ni får hålla tillgodo med bilder tagna med mobilen...


Öppna spisen!


Oxblodsröd soffgrupp där många älgar diskuterats...


Dålig bild...Men ett montage av en tvåkalvsko... Tur att inte 15 har internet,
då hade nog infarkten varit ett faktum...


Andra väggen...


Dukat och klart för gäster!


Med tända ljus på borden och eld i öppna spisen!


Lill-Jonas två tuppar från onsdagens jakt på Skogis marker!


En oxe jag sköt 2008 som jag faktiskt inte trodde jag hade något kort på...
Elvis skällde nån timma och jag smög fram och sköt. Förspelet till skottet var dock intressant...
Jag gick i medvind för jag skulle gå upp mot "Årstehagan" och ta om och gå ned mot Målängsvägen igen. Denna stod och tryckte inne i nåt tätt slyelände inne i myrholmarna på Ståhlemars, hörde det brakade då han for iväg österut, rätt mot hagan där bland annat 27 troget satt och postade...Ropade pass upp på radion för jag trodde han skulle skena över där uppe någonstans. Elvis kom tillbaka, för han hade ju gjort rätt och sökt ut i motvind och således inte kännt denne herre. Han tog spåren och lurvade sin vana trogen iväg i sakta mak... Satte mig ned på en tuva och väntade på smällen från passkedjan..Inget hördes, misstänkte sovande eller ryggsäcksgrävande passare, men efter ett tag ropade 27 att Elvis kom och lallade efter vägen. Stannade och pissade. Spårade honom ett tag. Stod och kikade och tittade sig runt om. Klev över vallen som blivit efter maskinen som brutit vägen, gick över hygget och började skälla i hyggeskanten. Han fick inte fast älgen där i hyggeskanten utan den rörde sig i sakta mak ned mot långdiket, passerade över myren där sista stolen är placerad och sedan gick det runt runt ute på myren där Ståhlemarsstenen är. Satte mig vid en tall där och väntade. Såg älgen och hunden på långt håll. Älgen gick och åt, hunden skällde. Sedan jagade han hunden lite grand och det kom närmare och närmare... Till slut kunde jag skjuta. Gick iväg 400 meter ungefär, ställde sig på lillhygget åt Hans-Göran som ligger efter Målängsvägen och dit kunde jag gå och avsluta det hela. En fin älg och bra hundjobb.

Nåväl...Det som var intressant i denna historia är ju faktiskt att hunden inte gick i spåren fram till älgen utan att han gjorde en sjujävla krok och kom på den framifrån. Undrar hur de tänker egentligen? Om de tänker? Visste han vart den stod och bestämde sig för att inte gå på den i spåren utan istället visa av sig och komma lugnt framifrån? Jag skulle kunna ge många kronor för att få en hund som kunde prata... Man skulle nog lära sig oerhört mycket av det... För enligt vad jag har fått berättat för mig av 27 som såg alltihopa så visste han vart älgen stod, men ändå gick han och lurvade och pissade och hade sig, sedan hoppade han bara över vallen och gick dit och började skälla.
Roligt var det! Hoppas 2010 bjuder på något liknande, 2009 frös ju inne totalt pga hundsjukdom och inkompetens hos hundertecknad.

Väl mött!

/Jonas