Tideräkningen har börjat.
Som alla vet så delas tiden in i tiden före älgjakten och tiden efter älgjakten. Nu är vi mitt i densamma och därför står tiden nu stilla.
Hur har det gått då? Skapligt får man ändå tillstå. Gransjötraktens älgjaktslag är ju trots allt fanbärare i föreningen "Älgens vänner" och med tanke på det faktumet har vi skjutit rätt bra. En snabb överslagsräkning med älgobsen som grund ger att vi skjuter ungefär var tjugonde observerad älg. Det är bra! Många får spännande ögonblick på passen men säsongen tar inte slut så fort! En annan sak, vilket jag som biträdande jaktledare känner mig nöjd över, är att vi har omdömesgilla medlemmar! Olyckor kan hända, visst, men riskerna minimeras om man inte tar skitskott.
Vi har fått en fin oxe, två kalvar och en ko. Oxen sköts av en av våra vänner boende i söder, kalvarna av undertecknad och kusin L-E och kon även den av mig.
Anropsnummer 30:s fina oxe.
Jag och 27 var ute och kollade till några pass och jag hade Cash med mig. Han sprang omkring och fjantade, men hux flux var han borta. Efter fem minuter kom han tillbaka med en sork i käften. Sorken var minst lika stor som en mammut. Usch vilket sagolikt äckel. Stor svart vattensork.
Fick dock en fin bild på honom då han stod på en sten och kikade ut över nejden.
Johnny Kontant blickar ut över första passet efter Olles väg.
Nåväl. Hur har det gått för Er käre skribent då? Jo, för att vara en premiärvecka som gått i charterresevärme så måste jag faktiskt säga att jag är riktigt nöjd! Har under de tre första jaktdagarna sett elva olika älgar och skjutit två.
Måndag: Släppte Elvis, upptag, liten pinntjur passerade på myren utom håll. Inget mer hände. På eftermiddagen gick jag med en hund som 15 lånat, Mozart hette han. Det var en pigg krabat som följde mig riktigt bra. Fick tag i ko och kalv som gick ner på Smålandsmyren, vände där och kom rätt på mig där jag stod på Måsaheshflon. Fick inget läge på kalven och chansen rann ut i sanden, eller snarare torven.
Tisdag: Släppte Elvis. Fick tag i två vuxna djur som kutade åt fel håll. Över landsvägen och ner till storsjöstranden. Såg dem på 400 meters håll men det var helt omöjligt att säga vad det var för djur. Jag kutade efter så inte hunden skulle lalla på runt vägen. När jag kom ner dit var det fullt ståndskall. Lade mig på en sten och väntade på att dimman skulle lätta, såg konturerna av en älg 100 meter bort på hygget men det var helt omöjligt att lossa skott. Då dimman lättat något smög jag närmre. Såg en ko och en kalv. Inget läge. Kalven försvann och kon stod och åt löv. Gjorde ett litet muspip så Elvis skulle höra att jag var där, han kom och tittade på mig, viftade på svansen och sprang tillbaka till älgarna och började skälla reprisskall och hoppa omkring. Då reste sig en kalv. Elvis gjorde en lov, sprang tillbaka och skällde repriser. En kalv till reste sig. Kon hade alltså stått och ätit löv och kalvarna sovit under ståndskallet... Och folk säger att jakt stressar djur...
Jaja, fick inget läge på någon kalv utan det skred sakta iväg över hygget och övergick i sken. Gensköt hunden och kopplade. Ett bra arbete på runt två timmar var det i alla fall!
På eftermiddagen gick jag återigen med Mozart men då hände ingenting och det var +21 grader i skuggan... Det var nog en bidragande orsak är jag rädd... Kusin L-E fick dock skjuta sin första älg på tisdagseftermiddagen, det var roligt! En kalv på sjöpasset vid Gransjöänge.
Onsdag: Släppte Elvis där kraftledningen korsar Anners Orsa vägen. Han for iväg direkt, såg en älg som fjantade på i kraftledningen, men inget skall. Tittade på messmörspejlen och där såg man att det gick med en jäkla fart efter sjöstranden. Ropade på radion att de som satt på Blakalinja skulle passa upp. Satte mig och drack te. Efter en halvtimma ringde 27 och frågade vad i helvete jag höll på med som inte gick dit och sköt, då var det visst full ståndskall i närheten av passkedjan. Jag hade inte hört ett jota... Rörde mig dit i kraftledningen och tog ett pass uppe på en kulle. Stod där i en kvart ungefär så klev en ko fram i kraftledningen, hon var ensam och hon blev kvar i kraftledningen.
Ko skjuten åt Elvis 2010-09-08
Samtidigt som jag sköt kon hade en annan ko och kalv passerat på myren nedanför kronförrådet och Janne sköt mot kalven som försvann. Jag gick dit och gjorde en skottplatsundersökning. Hittade absolut ingenting. Handspårade åt det håll älgarna försvann, hittade ingenting. Tog Elvis och spårade åt det håll älgarna försvann. Han tog inte spåret utan ville till höger. Drog med mig honom rakt fram, för det var ju ditåt de gått... Han blev sur men gick rakt fram. Hittade ingenting. Gick tillbaka ut på myren och drack en kopp te. Vi kom fram till att det måste varit en bom... Men hur det än var så tänkte jag: "Äh, jag prövar å spåra en gång till me hunn...". Sagt och gjort. Satte Elvis på spåret. Vägrade följa det utan skulle åt höger. Jag följde efter denna gång och efter 20-30 meter hittade jag första bloddroppen. Sedan spårade han klockrent i 6-700 meter innan jag släppte. Efter det följde en lustig dans... Kollade på pejlen och det böljade fram och tillbaka, inte ett skall, samma runda två gånger, till slut blev det 3-4 skall. Tyst. Började snurra igen. Men till slut blev det fast ståndskall. Gick på och konstaterade att det var rätt kalv. Han skällde ett bra tag innan jag fick läge och kunde avsluta det hela. Total flyktsträcka 18 kilometer... Då hade han dessutom stött iväg en frisk älg över ån som han struntade i att förfölja... Riktigt bra gjort av jycken måste jag tillstå...
Kalv skjuten åt Elvis 2010-09-08
Elvis tar igen sig efter väl utfört arbete.
På onsdagskvällen hade vi den årliga jaktmiddagen med tillbehör! Det var i vanlig ordning väldigt trevligt! Sotar´n med fru sköter värdskapet exemplariskt!
Torsdagen: Jaktfritt pga onsdagens jaktmiddag... Hålla-i-huvudet-dag även kallat. Jag var dock rätt lugn igår för jag tänkte åka in till stan och titta vad en ny jaktradio kostar... Min verkar ha ballat ur fullständigt, ingen hör vad jag säger och jag hör knappt någon annan heller. Det är rätt irriterande...
Fredagen: Nya tag!
Lördag & Söndag: Likaså!
Nåväl, det var vad som hände under de första tre premiärdagarna. Nu hoppas vi på något kallare väder och fortsatt gunst från Diana så kommer det här bli en mycket trevlig höst!
Väl mött!
/Jonas
Hur har det gått då? Skapligt får man ändå tillstå. Gransjötraktens älgjaktslag är ju trots allt fanbärare i föreningen "Älgens vänner" och med tanke på det faktumet har vi skjutit rätt bra. En snabb överslagsräkning med älgobsen som grund ger att vi skjuter ungefär var tjugonde observerad älg. Det är bra! Många får spännande ögonblick på passen men säsongen tar inte slut så fort! En annan sak, vilket jag som biträdande jaktledare känner mig nöjd över, är att vi har omdömesgilla medlemmar! Olyckor kan hända, visst, men riskerna minimeras om man inte tar skitskott.
Vi har fått en fin oxe, två kalvar och en ko. Oxen sköts av en av våra vänner boende i söder, kalvarna av undertecknad och kusin L-E och kon även den av mig.
Anropsnummer 30:s fina oxe.
Jag och 27 var ute och kollade till några pass och jag hade Cash med mig. Han sprang omkring och fjantade, men hux flux var han borta. Efter fem minuter kom han tillbaka med en sork i käften. Sorken var minst lika stor som en mammut. Usch vilket sagolikt äckel. Stor svart vattensork.
Fick dock en fin bild på honom då han stod på en sten och kikade ut över nejden.
Johnny Kontant blickar ut över första passet efter Olles väg.
Nåväl. Hur har det gått för Er käre skribent då? Jo, för att vara en premiärvecka som gått i charterresevärme så måste jag faktiskt säga att jag är riktigt nöjd! Har under de tre första jaktdagarna sett elva olika älgar och skjutit två.
Måndag: Släppte Elvis, upptag, liten pinntjur passerade på myren utom håll. Inget mer hände. På eftermiddagen gick jag med en hund som 15 lånat, Mozart hette han. Det var en pigg krabat som följde mig riktigt bra. Fick tag i ko och kalv som gick ner på Smålandsmyren, vände där och kom rätt på mig där jag stod på Måsaheshflon. Fick inget läge på kalven och chansen rann ut i sanden, eller snarare torven.
Tisdag: Släppte Elvis. Fick tag i två vuxna djur som kutade åt fel håll. Över landsvägen och ner till storsjöstranden. Såg dem på 400 meters håll men det var helt omöjligt att säga vad det var för djur. Jag kutade efter så inte hunden skulle lalla på runt vägen. När jag kom ner dit var det fullt ståndskall. Lade mig på en sten och väntade på att dimman skulle lätta, såg konturerna av en älg 100 meter bort på hygget men det var helt omöjligt att lossa skott. Då dimman lättat något smög jag närmre. Såg en ko och en kalv. Inget läge. Kalven försvann och kon stod och åt löv. Gjorde ett litet muspip så Elvis skulle höra att jag var där, han kom och tittade på mig, viftade på svansen och sprang tillbaka till älgarna och började skälla reprisskall och hoppa omkring. Då reste sig en kalv. Elvis gjorde en lov, sprang tillbaka och skällde repriser. En kalv till reste sig. Kon hade alltså stått och ätit löv och kalvarna sovit under ståndskallet... Och folk säger att jakt stressar djur...
Jaja, fick inget läge på någon kalv utan det skred sakta iväg över hygget och övergick i sken. Gensköt hunden och kopplade. Ett bra arbete på runt två timmar var det i alla fall!
På eftermiddagen gick jag återigen med Mozart men då hände ingenting och det var +21 grader i skuggan... Det var nog en bidragande orsak är jag rädd... Kusin L-E fick dock skjuta sin första älg på tisdagseftermiddagen, det var roligt! En kalv på sjöpasset vid Gransjöänge.
Onsdag: Släppte Elvis där kraftledningen korsar Anners Orsa vägen. Han for iväg direkt, såg en älg som fjantade på i kraftledningen, men inget skall. Tittade på messmörspejlen och där såg man att det gick med en jäkla fart efter sjöstranden. Ropade på radion att de som satt på Blakalinja skulle passa upp. Satte mig och drack te. Efter en halvtimma ringde 27 och frågade vad i helvete jag höll på med som inte gick dit och sköt, då var det visst full ståndskall i närheten av passkedjan. Jag hade inte hört ett jota... Rörde mig dit i kraftledningen och tog ett pass uppe på en kulle. Stod där i en kvart ungefär så klev en ko fram i kraftledningen, hon var ensam och hon blev kvar i kraftledningen.
Ko skjuten åt Elvis 2010-09-08
Samtidigt som jag sköt kon hade en annan ko och kalv passerat på myren nedanför kronförrådet och Janne sköt mot kalven som försvann. Jag gick dit och gjorde en skottplatsundersökning. Hittade absolut ingenting. Handspårade åt det håll älgarna försvann, hittade ingenting. Tog Elvis och spårade åt det håll älgarna försvann. Han tog inte spåret utan ville till höger. Drog med mig honom rakt fram, för det var ju ditåt de gått... Han blev sur men gick rakt fram. Hittade ingenting. Gick tillbaka ut på myren och drack en kopp te. Vi kom fram till att det måste varit en bom... Men hur det än var så tänkte jag: "Äh, jag prövar å spåra en gång till me hunn...". Sagt och gjort. Satte Elvis på spåret. Vägrade följa det utan skulle åt höger. Jag följde efter denna gång och efter 20-30 meter hittade jag första bloddroppen. Sedan spårade han klockrent i 6-700 meter innan jag släppte. Efter det följde en lustig dans... Kollade på pejlen och det böljade fram och tillbaka, inte ett skall, samma runda två gånger, till slut blev det 3-4 skall. Tyst. Började snurra igen. Men till slut blev det fast ståndskall. Gick på och konstaterade att det var rätt kalv. Han skällde ett bra tag innan jag fick läge och kunde avsluta det hela. Total flyktsträcka 18 kilometer... Då hade han dessutom stött iväg en frisk älg över ån som han struntade i att förfölja... Riktigt bra gjort av jycken måste jag tillstå...
Kalv skjuten åt Elvis 2010-09-08
Elvis tar igen sig efter väl utfört arbete.
På onsdagskvällen hade vi den årliga jaktmiddagen med tillbehör! Det var i vanlig ordning väldigt trevligt! Sotar´n med fru sköter värdskapet exemplariskt!
Torsdagen: Jaktfritt pga onsdagens jaktmiddag... Hålla-i-huvudet-dag även kallat. Jag var dock rätt lugn igår för jag tänkte åka in till stan och titta vad en ny jaktradio kostar... Min verkar ha ballat ur fullständigt, ingen hör vad jag säger och jag hör knappt någon annan heller. Det är rätt irriterande...
Fredagen: Nya tag!
Lördag & Söndag: Likaså!
Nåväl, det var vad som hände under de första tre premiärdagarna. Nu hoppas vi på något kallare väder och fortsatt gunst från Diana så kommer det här bli en mycket trevlig höst!
Väl mött!
/Jonas
Kommentarer
Postat av: Elvis farbror
Kalven på tisdagen som dundra ner i backen var nog den största finnaste kalv som skjutits på dessa marker. Elvis har varit otroligt bra som vanligt.
Trackback