Harvner

Jaha, i morgon torsdag är det återigen dags att ställa snoken på Storsvensken mot vettiga breddgrader. Har långhelg och med tanke på att till och med en korthelg är i längsta laget att vara "järalöus" i denna stad är det lika bra att åka hem... Ska ta med felkönad sambo så han får andas riktig luft: Tvåtaktsos blandat med fjälluft... Planen är att jaga lodjur, fiska och bara vara lite lediga.
För hårt arbetande studenter, som oss, är det av nöden tvunget att mellan varven vara riktigt lediga och koppla av. Axlarna blir högre och högre och halsen kortare och kortare av all denna stress. Jag menar: Vem av kvinna född orkar med två timmars föreläsning, lunch och sedan urusel amerikansk dag-tv? Det går ju bara inte...

Felet på skotern är numera lokaliserat och nödvändiga attiraljer beställda. Roger, den gode samariten, hittade felet efter två minuter. Var hål i båda förgasarflänsarna så han sade att man, för en gångs skull, haft tur eftersom den inte skurit för mig. Nu återstår bara att ordna till nästa lik, Hiluxen, så den är i ordning till älgjakten. Ska ta tag i detta gigantprojekt i sommar.


SMHI, YR och andra spåmän har utlovat snö på fredag. Spårsnö med andra ord... Hundar har vi redan kontrakterat, det blir Orsa-jyckar. Hundarna, två plottar och en laika, är utpräglade rovdjurshundar. Ett repotage om lyckad björnjakt kan ni läsa om ni klickar på denna länk: http://www.jaktojagare.se/sjunde-bjornen-for-niklas-fribergs-hundar . Så nog blir det jakt om vi som ska ringa gör vårt jobb...

Appropå ingenting så är det ju faktiskt så att man börjar återfå hoppet om livet denna tid på året. Även fast det är 5 månader, 19 dagar, 11 timmar, 22 minuter och just nu 42 sekunder kvar tills älgjakten börjar så är det faktiskt riktigt skönt att det är lite ljusare ute och plusgrader på dagarna. Man kan ju inte bli annat än deprimerad av januari- och februarimörker och kyla.
Nu ska vi dock inte bli äckeloptimistiska bara för att det börjat bli lite ljusare ute, sommarjobbet ordnat, skoterfelet lokaliserat och hemfärd i morgon...Träningen går fortfarande riktigt åt fanders. Händer nästan ingenting och det som händer sker snarare åt fel håll. Riktigt trist. Saknar mina skidturer i mitt egna skidspår... Ska försöka få tag i en begagnad skidutrustning och leja nån som kör upp ett skoterspår nånstans i skogen så man slipper åka där annat folk åker.


En sådan hoppas vi på till helgen...

En annan sak som är positiv med hemfärder är att man får en anledning att åka förbi Burger-King i Övik... Kanske finns en positiv korrelation mellan dylika aktiviteter och frånvaron av träningsframgång... Men men, man måste ju leva också och när det inte finns något att jaga så kan man ju ägna sig åt att äta det man tidigare jagat...och annat.

Nästa söndag, 26:e, smäller det. Cash ska upp i utställningsringen... Huvvaligen säger jag bara...

Nu, när tiden gått ut, kan jag ju berätta om den däringa snöbollen som var i rullning som jag tidigare mumlat om. Det är helt enkelt jaktligt relaterat och går ut på att vi skickat in ett anbud på 3200 ha jaktmark i Västerbotten. Chansen att vi får det är gigantiskt liten, men det är ändå ett seriöst anbud och bör landa på ett plus-minus-noll-resultat efter, förhoppningsvis, många trevliga jaktdagar. Stugor ingick även det. Så nu är det bara att hålla tummar och tår. Som sagt så är det mördande konkurrens och jag antar att det finns folk som betalar betydligt mer än vad vårt bud ligger på, men vi får hoppas att bolaget uppskattar ungdomlig skönhet och iver framför kapitalstark ischias...

Nä, nu är det Gula Gubbar på 6:an. Det överlägset bästa som går på färgteven... Märks att man börjar gå i barndom, har aldrig tittat på så mycket tecknat som efter jag fyllde trettio. Gula Gubbar och Familjefäder kvällarna i ända.

Väl mött och på återhörande.