Februari...

... och Alla Helvetens Dag nalkas med stormsteg. Vilken obeskrivlig lycka... Blir väl svininnerfilé med kombo, älgren älghund och hoppbönor i gammal god ordning... Vackert så. Förändring äro av ondo.

Vad har hänt sen senast då? Tja... Definitivt inget intressant och nästan inget ointressant heller, men BMW, Zeiss Sverige och Blaser började gnälla så det är väl bäst att göra en liten skrivelse då...

Endast en substitutpippidag blev det i år. Förvisso en väldigt vacker sådan. Skidornas knarrande mot snön, den bleka januarisolskivan som knappt nådde att smeka grantopparna och ett evinnerligt fåfängt fånstirrande mot en fågelfri horisont. Men en tjärvedsbrassa och en kolbulle blev det i alla fall! Och det är väl ändå huvudsaken...


Kolbulle - Mat för en karl.

Vad gäller Cash finns väl inte heller så mycket att förtälja. Eftersom man bor i det jaktliga U-land som är beläget norr om Stockholm innebär det ju att all mark är täckt av vitt bajs varpå en älghunds liv under denna årstid kan te sig rätt enahanda... Så mao har jag inte varit ut något med honom alls. Jag hoppas på en snabb snösmältning så man kan börja lägga släpspår o.dyl.
Har även fått ett erbjudande om att åka till ett älghägn och släppa honom där. Det får bli i vår någon gång och det blir även den stora chans han får. Om han inne i ett hägn med 3 älgar ger fan i att leta upp dem och bara kutar och jollrar kommer jag inte hitta motivation att fortsätta så då får han vandra vidare innan sommaren. På något vis. Antingen hos ny ägare eller så i hörnet på sommarstugetomten. Det får tiden utvisa hur det blir. Jag begär inget topparbete i hägnet, det jag begär är att man ska kunna se ett uns av intresse så det finns något att spinna vidare på. Och av en hund som vid den tidpunkten kommer vara dryga två år kan man faktiskt begära det.

I dessa lågsäsongstider har folk en tendens att uppfinna problem som inte finns. Så även jag. Så nu har jag inlett den stora kikarrockaden på bössfronten. Ska skifta hej vilt nu inför hösten för att, som jag tror, få ut mesta möjliga av både kikare och det de sitter på. Det är väl kanske inte så intressant att skriva om, men som sagt: Det har verkligen inte hänt så mycket...

Det blir en repris av den väldigt trevliga champagneprovningen i alla fall. Denna gång med rödtjut. Ska bli riktigt trevligt. Det är alltid roligt att ha sammankomster att se fram emot!

Har köpt mig ett par bukförminskande lagg, dvs längskidor. Köpte ett par beggade salomonskidor, känns riktigt bra att inte åka i elljusspår med bäbisräfflade jaktskidor längre... Inte för att det går speciellt mycket fortare, men det är stabilare att stå i frästa spår i alla fall... Naturligtvis blev det rysskyla så fort jag fick hem dem, men jag har dock hunnit med ett par vändor i spåret.

Jag tänkte ett tag att jag skulle bråka lite grand om reklamradions fördummande av det svenska folket, men jag ids inte riktigt ännu. Men jag tänkte däremot bjuda på en topp-tre-lista från youtube...

Om vi då börjar med det första klippet. Hittade det här någon gång då internet fortfarande låg i sin vagga. Typ. Men det är fortfarande lika genialiskt roligt i all sin enkelhet. Om man är på dåligt humör en dag är det bättre än piller...



Klipp nummer två är faktiskt ännu bättre. Som bekant är skadeglädjen den enda sanna glädjen. I detta klipp blandas dock skadeglädjen med en hel hop igenkänning och sympati för den stackars mannen. Jag menar... Vem har inte blivit kopiöst förbannad över något som såhär i efterhand kanske inte var så hemskt mycket att jaga upp sig över... Men att betala flera tusn om år och ändå missa travet tar väl ändå priset...





Den tredje och sista filmen i denna serie är faktiskt inget humorklipp... Det är en liten hulkande påminnelse om att det även idag sker under. Att man aldrig ska tappa tron på sig själv och framförallt att man skall våga!
Helt fantastiskt. Att det sen är bra musik är bara en bonus... (den dåliga filmkvaliteten beror på att jag blivit modern och gett mig på att bädda in klippen, det var inte tillåtet på de med bättre kvalitet...)





Fast nu när man ändå är i farten så måste jag väl ändå bjuda på ett klipp till, när vi är inne på ämnet skadeglädje menar jag... Roger och jag mummlar om några älgar som har försvunnit och Roger skall göra en ninja-aktig bössplundring och förstör messmörsvarbergern framför kameran. Oerhört underhållande... Tycker jag i alla fall... Det platsar naturligtvis inte på någon lista, men det uppehåller ju blåggens jaktliga nisch i alla fall...





Så kan det gå när inte haspen är på. Så att säga. Eller när slutstycksspärrarna är gjorda av den tunnaste bockade plåt som finns att uppbringa...

Nä, nu är det väl nog med utfyllnadsmaterial för denna gång kan man tro... Recept är det ingen mening att hålla på med. Kan ni inte laga makaroner och korv är det inte mig det är synd om...
I morgon är man ledig. Fan, man är ju snart utbränd....

Väl mött och på återhörande...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0