Lite information igen då...

Det börjar väl vara dags att återigen skriva några rader. Det har hänt ofantligt mycket sedan sist.
Förra helgen hade vi vinprovning. Det var många gentila sorter men jag hittade två som stack ut. Det bästa med dem är att de inte kostar så vidare värst mycket, mellan 69 och 99 riksdaler.


Masi - druvorna pressade av trebarnsmödrars bara fötter. Därav syran...


Också mycket prisvärt. Nästan i klass med I-Castei...

Till maten drack vi ett vin som hette Red Baron, det var en räv som körde ett flygplan på etiketten så det var därför jag köpte det, men även det visade sig vara helt okej! Även om Staffan hävdar att allt vin är surt...
Maten bestod av kött, potatisgratäng och whiskysås á la Arne (finns om ni frågar han google, riktigt bra sås!). Cheesecake till efterrätt.
Det var en trevlig tillställning. Även om rödtjutet gjorde att stämningen blev något mer, vad ska man säga, sömnig än under skumpaprovningen så blev kvällen till slut lyckad.

Tja... Vad har mer hänt då. Sista tentan innan kandidaten är avklarad. Så då man åker hem till sommaren har man väl en sån däringa löjlig hatt på sig... Om kandidatarbetet godkänns alltså... Två år kvar. I Umeå. Platsen Gud glömde, Fan själv inte ville ha och SLU ärvde. Men men... Det ska väl gå det också.

Var till veterinären idag och fick domen på Cash. Kronisk prostatit och lösningen heter kastrering... Han började spy i förra veckan och det sammanföll väl med att den kemiska kastreringen han fick sist börjat gå ur kroppen. Direkt den gjort det så började prostatan svälla och inflammationen kom som ett brev på posten. Så det bättrar ju inte direkt på oddsen att få en fungerande älghund. Men en frisk hund utan bollar torde ju ha större chanser än en sjuk hund med bollarna kvar. Även om det känns väldigt motigt att ha ett det...
Så nu blir väl planen som följer:
  • Genomföra operation med konvalescensperiod efteråt.
  • Försiktig träning och dragande av släpspår bara det vita snusket behagar tina bort nån gång...
  • Åka till ett älghägn jag fått nys om och släppa hunden där.
  • Om hunden skäller i älghägnet fortsätta träna och jobba och se fram mot hösten med någorlunda hopp.
  • Om inte hunden skäller där kommer jag redan i bilen därifrån börja ringa och försöka få tag i någon som vill ta honom som sällskap för då ger jag upp.
  • Träna Elvis riktigt ordentligt så man kanske får smyga på ett ståndskall till innan det här med hundägande läggs på hyllan för en icke överblickbar framtid. Han har ju fyllt 10 nu så varje säsong är en ren bonus.

Känns bra att ha bestämt sig i alla fall. Även om jag naturligtvis helst av allt velat slippa allting. Men så var det ju det här med turen... Att en hund som inte fyllt två har prostataproblem finns ju nästan inte... Nu är det ju bara att hoppas att magproblemen kommer ur detta så han inte är dubbelsjuk. För säkerhets skull kollades halsen upp och den var okej och jag fick ett nytt foder utan gluten. 1700 kr till idag. Så kul!

Men man far ju och velar fram och tillbaka. Kollar valpannonser ena dagen, kollar pris på färdiga hundar nästa dag, undersöker möjligheten att låna en duglig hund nästa dag för att den fjärde dagen vilja slänga grejorna i sjön och börja dricka brännvin eller vad nu den ickejagande majoriteten av befolkningen håller på med... Lite halvtärande faktiskt.

Till helgen åker jag i alla fall hem igen. Ska bli riktigt skönt. Har 8 saltstenar kvar att bära ut. Skoterföret lär väl ha försvunnit så man får väl gå på skidor i värsta fall. Men hellre plumsa i blötsnö hemma kontra en helg till i soffan i Umeå. Då blir jag tokig på riktigt.

Storsvensken gick genom besiktningen utan anmärkning. Det var ju i alla fall positivt. Ett jävla fordon som inte rasar i tid och otid. Att man fick laga motorstörningslampan med eltejp är en annan femma...

Nu är det gula gubbar på färgteven så nu ska jag förpassa min lekamen till den snart utslitna soffan.

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0