Älgjakt i januari...
...ska det vara något det? Snö, drivis och apatiska älgar... Lika bra att pröva på medan man har lust och hälsa i behåll för att se om fördomarna stämde.
Det gjorde de inte.
Det var dock en oerhört trevlig helg ändå. Skrev i förra inlägget om att jag blivit erbjuden att låna Ryvikens Viktor. Velade ett tag både med temperaturer och rädsla för vägar men till slut så blev det bestämt att jag skulle pröva att jaga med honom en helg. Hämtade Viktor på hamburgerhaket i Foppaland i fredags och sedan bar det av hemöver. Lugn och trygg. Kunde åka hiss.
Lördagen inleddes med spårning. Det var inte det lättaste för det var spår överallt. Men till slut bestämde vi att vi skulle pröva storsjöstranden. Sagt och gjort. Hund släpptes och Roger och Kjell-Dito ställde sig på pass. Efter en liten (eller stor?) halvtimma så stack hunden ner mot byn. Jag ställde mig så jag passade av åt det hållet. Hunden sprang omkring där nere. Helt plötsligt frasade det till en gång bakom mig. En ko kom på 40 meter. Kalven, som var skjutbar, höll sig naturligtvis på 50m och var helt täckt av tallplant, var bara öronen som syntes. Nummer 35 och 36 som Er skribent obsat i år... Viktor kom i spåren. Han höll i nån km och kom sedan tillbaka. Vi bröt och tog fika. Under tiden vi stod och fikade kom ett par åkandes på en spark. De sade att det stod två älgar och åt på en lägda 200m bort. Vi ställde ut och Staffan släppte dit tiken. Blev ett pip och sedan small det hos Roger som sköt en kalv. För ovanlighetens skull...
Kalven ramlade ca 150 meter från slakteriet så det blev en rätt lättsam hemtransport i alla fall.
Viktor står och luktar efter något.
Staffan, Tuffa, Roger och Kjell-Dito ska börja urtagningen.
Viktor hjälper till med flåarbetet...
Vi var fyra jägare på lördagen. Vi fyra rörde om lite i en kant på marken och hade ofantligt med olika älgar i farten. Det var nattspår av flera familjer. Det var nattspår av flera ensamma djur. Sen fick vi se bilder som tagits från hus, inom området, där älgar stod och betade. Vi räknade lite snabbt och kom fram till att vi hade 11 årskalvar + kor säkrade som olika individer. Det är, minus den som sköts, 100 % av nästa års tilldelning av vuxna om den är oförändrad, d.v.s. 10 stora. Och då var vi som sagt bara på en liten del av marken och rörde runt...
Bilden taget på ett skithus i Fåker. En älg syns inte, men det var en tvåkalvsko och en enkalvsko där.
På söndagen var jag ensam på samlingen. Tordes inte släppa på älgarna på bilden ovan då jag inte hade någon som passade ifall det skulle bära av åt fel håll, d.v.s. mot 45:an. Nu har de aldrig gjort det tidigare, men man kan ju ge sig fan på att de gör det när man lånat hunden...
For hem till Staffan och drack kaffe. Han följde med ut. Vi släppte efter storsjöstranden även denna dag. Gick rätt länge men till slut pep Viktor iväg. Vi stannade. Efter några minuter började det skälla och Gransjötrakten fick lystra till säsongens första ståndskall. Att det skulle dröja till den 27/1 är väl kanske något som man bör tala tyst om... Särskilt som hundägare. Men Viktor öste på. Tyvärr var det skarföre så det gick inte smyga på normalt sätt. Däremot gjorde han små besök med jämna mellanrum så då kunde jag kuta med fram ända tills han började skälla igen. Var som närmast 60 m från skallet men fick inte ens se ett hårstrå. Efter någon timma fick den gamle nog och slutade skälla och gick ut till en passare och lade sig där. Det är lite lugubert att jaga med äldre hundar på det viset. Hade det varit för 4-5 år sedan hade han stått och skällt än... Men han är trots allt 12 år gammal så man får vara tacksam att han är så pigg som han är! Vi beslöt att avbryta jakten då, så jag gick därifrån och alla inblandade klarade dagen med hälsa och liv i behåll.
Även fast det inte blev något skjutet, även fast jag inte ens fick se något, så var detta säsongens bästa jaktdag. Det var en påminnelse om hur det kan vara. Hur det ska vara. Hund. Sök. Skall. Ansmygning. Spänning.
Inte som det varit: Hund. Inget sök. Inget skall. Ingen ansmygning. Gråt.
Förhoppningsvis slipper man investera i något dylikt till kommande säsonger...
Något mer intressant finns tyvärr inte att förtälja för tillfället. Tanken var att gå på sittning kommande lördag. Man lär väl inte kunna gå fem år på jägmästarprogrammet utan att förära en sittning med ens celebra närvaro, tänkte jag. Storleken på kostymen tyckte annorlunda. Fosterställning i badkaret gråtande över lekamlig dekadens istället för samkväm över en god trerätters. Jaja, man har ingen annan än sig själv att skylla. Det är ingen som tvingar i en mat.
Ska sälja alla jävla bössor och lägga pengarna på en gastic bypass istället. Kommer ändå inte ha något glädje av en massa bössor för dyra pengar om man måste åka gaffeltruck till skogen om några år. Då är det ju bättre att ha en slangbella och flinka ben.
Åker skidor de dagar vädret tillåter, men det är ju tydligen inte nog det heller. Har dock fått tips om något slags fiberpiller man ska äta tillsammans med ett glas vatten en halvtimma innan inmundigande av måltid. Fiberpillret sväller så man inte är lika hungrig då man ska äta. Funkar det så funkar det. Men det kommer det väl naturligtvis inte göra. Det heller.
Väl mött och på återhörande.
//Jonas
Kommentarer
Trackback
