Saltstenar och hästkött.
Föregående helg gick det årliga saltstensmaratonet av stapeln. Ett antal tappra själar med skotrar av olika kvalisort och modell samlades i Gärde för att förse det vilda med det ack så välbehövliga saltet.
Vi hade tur med föret, det hade töat några dagar före men på natten mot lördagen frös det på. Med andra ord gick det utan problem köra överallt. Naturligtvis körde man fast en gång eller två ändå, men det hör till! Har man inte kört fast har man inte kört ut saltstenar på riktigt.
Den kära Hiluxen laddad och klar med både saltstenar och skotersoppa...
Vi körde ut 22 stenar totalt. Vi flyttade om några. Gjorde några nya pinnar och lagade vissa. Men hur som haver så hoppas vi att spridningen blir någorlunda bra över marken. De flesta av stenarna var uppätna, det var bara på några få ställen det fanns kvar en liten flisa. Till de tomma pinnarna var det även starka stiga av vilt. Även sådana där ingen sten suttit på några år. De har minne de små liven...
Fyra rådisar som inte bör ha haft det alltför svårt i vinter...
Det är väldigt lite snö. På sina håll är det nästan helt bart. Mystiskt. Inte för att jag klagar, tvärtom, men något konstigt är det allt...
Lägger in några fler bilder från saltstensturen... SMHI hade varnat för hårt väder... Det kom ett litet snöfall när vi var klara. Som vanligt så ska man aldrig titta på en väderprognos innan man ger sig ut och gör något. Man ska bara ge sig ut.
Storsatansgrizzlyn fick dra kälken med 220 kg salt på...
Polarisen och pinnen på "Milla-Sjöan" under den egendomliga Klass-2 varningen som bjöd på solsken och fint väder...
Fikapaus efter Årstehagan. Staffan, Falk, Jag, Roger och Kjell-Dito.
Håkan anslöt på fem-nian...
Att göra en saltstenspinne kan vara lätt. Det kan även vara väldigt svårt beroende på hur många världsmästare och förstå-sig-påare man ska blanda in. Vissa hävdar att saltstenarna ska sitta halvvägs till månen och ha tak så de räcker längre. Vi är av annan åsikt: Kon ska kunna slicka rakt på stenen och kalven ska även den nå den. Den ska inte ha tak så det kan regna på den så saltet kan rinna längs stammen och komma harar och mindre vilt till nytta. Vi kör ändå ut stenar varje år så det gör ingenting att de tar slut. Pengarna ska användas till något ändå!
Vår erfarenhet är att björkar håller acceptabelt länge. De blir nog konserverade av saltet så de inte ruttnar lika fort som de annars gör... Dessutom är de mer smakliga för viltet att slicka på... Tror vi. Dessutom är inte den ekonomiska förlusten för den som äger björken så stor eftersom vi tar klena krokiga träd...
Nu ska Roger bjuda på en instruktion till hur man på enkelt sätt gör en saltstenspinne...
1: Välj ut ett lämpligt träd placerat lagom långt från annan saltsten och med närhet till vatten. Precisionsfäll sedan trädet rakt över skotern under överinseende av imponerad fader...
2: Såga ett kryss i skäret. Barka sedan stammen efter behag.
3: Spetsa en bit kvastskaft om 3-4 dm, knacka ner denna bit i krysset och sätt dit stenen.
Voilá!
Nu ska jag sluta tjata om dessa saltstenar. Nu är de där de gör mest nytta: På pinnar i skogen.
Nu är det dags att tjata om något annat:
Ingen har väl missat den köttskandal som varit... Där Findus sålt lasagne med hästkött i och deklarerat det hela som nöt. Jaha? Kan ni på fullaste allvar komma och påstå att ni är förvånade? Om alla företag i alla branscher jagar luskronor högt och lågt varför skall inte matbranschen göra likaledes?
Det är inget fel att äta häst. Däremot ska man bli upplyst om att det är häst man äter. Men ändå... Har ni köpt färdigmat? Har ni känt lukten av färdigmat? Gudarna ska veta att inte jag är någon Mannerström i köket men om jag gör kokta morötter, potatis och en bit biff så luktar det inte unket och smakar inte konstgjort i alla fall... Har i något infall av lathet köpt schnitzel med bea. Fy fan sicket äckel. Segt och smakar plast...
Hur många oxfilépizzor har man inte ätit där man under tiden man smaskat sagt: "Ja, det här är ju bästa fall åsna..." Köttet är segt och osmakligt och har man aldrig ätit en oxfilé kanske man inte vet bättre, men jag har då aldrig fått oxfilé på en pizza vad jag vet... Vill man veta vad det är man ätit egentligen? Jag lever ju än så jag föredrar att inte veta...
Köp inte hel- eller halvfabrikat så är ju problemet löst. Då vet ni ju vad ni äter... Men latheten brukar ju ofta vinna över det sunda förnuftet...
Färdiggjorda potatisbullar - när just Du vill spy!
Färdiggjorda köttbullar - När Du vill ha studs i köket!
Färdiggjorda pannkakor - För Dig som inte vet bättre!
Typ...
Eller ännu bättre: Börja jaga! Då vet du ju precis vad du äter. Du kanske till och med haft turen att själv nedlägga det som ligger på tallriken. Betydligt bättre än att gynna det äckel som i dag försiggår i industriell skala.
Jagar ni inte så köp färdiga köttlådor med av samer och bönder istället. Dyrare, javisst. Men fan så mycket godare... Jaga kronor kan man göra på annat sätt än att spara in på det man äter. Särskilt eftersom det är vi som handlar som styr vad som kommer finnas i affären i framtiden... Och består affärens framtida sortiment av utlandsproducerad hundmat så kommer då i alla fall jag att plöja upp närmsta gräsmatta till ett potatisland... Man kan ju börja gråta för mindre när man ser kyckling- och grisindustri... Och att sedan folk har mage att klaga på jakt övergår vida mitt förstånd...
Jag respekterar vegetarianer/veganer som gjort ett val. Då har man ju en ståndpunkt och lever efter den. Sen att inte jag håller med är en helt annan femma. I ett civiliserat land måste man få tycka och agera olikt.
Jag respekterar dock inte människor som klagar på jakt och direkt efter de vräkt ur sig sina svador åker på Liedl och köper dansk snuskgris, broilerkycklig och grönsaker som fraktats över halva klotet... Sopa framför egen dörr först, tack.
Jag åker hånflinande hem och äter min älg som fötts, betat och dött på Gransjötrakten. En sås gjord på svampareller från samma skog och grädde från lokala bönder och potatis som även den vuxit i fåkers bördiga mylla.
Det, kära vänner, är ekologisk mat.
Vad nytt från valplådan då... Det har väl inte hänt så mycket mer än att de öppnat ögonen nu... På den här hemsidan kan ni se bilder på de små liven i alla fall.
Jag fick ju inte döpa hunden till Epo så då tror jag det får bli Eko. Det är ett bra namn. Lätt att säga och dessutom kommer det spegla det ljud som snart kommer studsa över Storsjön.... Errol hade ju även det varit ett bra namn för att fortsätta på musiktemat, men det är inte så lättsamt att säga...
Ska på IKEA och handla en hundsäng när jag ändå åker upp till Happis och tittar på valparna. Om det inte är för mycket folk där det vill säga... Att gå på IKEA får ju ändå anses vara av ondo... Usch så hemskt.
Något mer finns inte att förtälja för tillfället. Tror jag...
Kommentarer
Trackback
