Jävelskap.
Ja, det klart att det ska bli något sådant också... Annars vore ju inte livet komplett. Dock är det inte något jaktligt som jäklas utan snarare något fysiskt... Har problem med en tand. Har haft problem med samma tand i flera år. Har säkert lagat eländet tre gånger á x-antal tusen.
I somras då jag var till käftis så sade denne att: "Ja, hålet går nära pulpan, men vi lagar och ser ändå".
Efter ett tag fick jag naturligtvis ont i tanden. Härdade ut någon månad till och sedan ringde jag tandvården här i Västerbotten. Fick komma på undersökning omgående. Då visade det sig att lagningen från i somras var halvgjord. Var hål rätt in till pulpan eftersom bara halva hålet var igenfyllt. Ridå. De valde ändå att borra ur den gamla lagningen och testa att göra om den riktigt.
Detta ledde till en ohemul tandvärk, dålig sömn och dåligt humör...
Tillbaka till tandakuten igen. Då öppnade de tanden, rev ut pulpan och fyllde den med antibiotika. Sedan fick jag en remiss till tandläkarhögskolan för fortsatt rotfyllning. Låg där och gapade från 13.15 till 17.15 igår. Eleven gjorde ett riktigt bra jobb, noga övervakad av en lärare. Hon tog sig dessutom tid att slipa ner tanden riktigt så att den inte tar i hela tiden. Något den privatpraktiserande käftisen inte tagit sig tid till... Nu är alla kanaler rensade. Om två veckor ska jag dit och ta ett bakterieprov i tanden, visar det 0 så är nästa steg att fylla igen den helt och då hoppas jag vid alla gudar att jag gjort ifrån mig hos tandläkaren för några år framåt... Åtminstone vad gäller denna tand. De andra är, tack och lov, rätt okej...
Sedan är nästa projekt att säga upp nuvarande tandläkare och skaffa mig ett sådant där tandvårdsabonnemang hos Folktandvården hemma i Jämtland. Prenumerera på eländet för en summa varje månad känns bättre än att gå till någon som kanske enbart agerar utifrån profit.
Ett Gransjöänge i rådimma fick en att glömma tandvärken för en stund...
Jakten då? Det är väl därför 99 % av Er är här misstänker jag... Ärligt talat finns det inte så mycket att förtälja. På fredagen styckade jag ner en oxe och gjorde tappra försök att fördela den på 12 lotter... Inte det lättaste men jag lever ännu så jag misstänker det blev någorlunda i alla fall...
Världens bästa råvara.
Lördagens älgjakt var en händelselös historia. Planen var att gå med Eko på eftermiddagen men det blev det inte tid till.
Söndagens älgjakt går inte den heller till historien som någon av de mer händelserika sakerna... Däremot sköts en ko som simmade 500 meter rätt ut i storsjön innan den dog. Hela dagen försvann innan vi hade lånat båt, bärgat kon, flått och hängt upp henne. Tänkte gå med Eko på eftermiddagen men det blev det inte tid till.
Bärgning av ko...
Ser ni den röda tråden? "Inte tid till". Från och med nu så finns inte den frasen i min vokabulär. Ska gå med Eko på egna områden på morgnarna och vid behov sitta på pass och hjälpa till med tjorv på eftermiddagarna. Går ju inte ställa sig så inte hunden får vara ut på en hel helg.
Bättre att gå med Eko än att sitta såhär...
Om man går morgnarna, innan eventuellt strul inträffat, garanterar man ju hunden tid i skogen. Särskilt den här årstiden när det blir mörkare och mörkare för var dag som går... Kvällarna är dock rätt mysiga. Med antingen tecknat eller fotboll på färgteven kan man nästan säga att de är fulländade...
I övermorgon blir det rådjursjakt med drivande hund hemmavid. Jaktjournalen är på besök och ska göra ett reportage om just detta. Vi får hoppas att det går bra och att både vädergudar och Diana är med oss.
Ett annat amp är ju det faktum att studierna sakta men säkert närmar sig sitt slut. Man har levt i en skyddad verkstad i sex år nu (basåret + fem år på skogis) men nu ska man slängas ut i en fruktansvärd verklighet som inget hellre vill än att äta upp nyutexaminerade studenter... Det har varit en trygghet att veta att luskronorna från CSN kommer varje månad om man presterar någorlunda på tentor och arbeten. Hux flux försvinner den tryggheten. För att nya luskronor ska ramla in på kontot måste man lura nån jävel att anställa en och det är ju i dessa skogsbranschens kristider inte direkt det lättaste... Och inte lär det bli lättare om de mot förmodan får nyss om den här klagosången till blågg... Det är väl bara att söka och hoppas på det bästa. Om inte annat får man börja skriva fantasyromaner, verkar vara lukrativ bransch...
Jag rapporterar nästa vecka hur både tidnings- och älgjakt gått!
Väl mött.
/Jonas
Kommentarer
Trackback
