Harvner

... och Umeå. Ett väldigt varmt välkomnade. Trevligt som vanligt. Ett välkomnande som verkligen höjde motivationen för att vara här! Nämligen det att någon har spytt i trapphuset och knapphändigt torkat upp det hela så man får gå en våning och hålla andan för att inte göra exakt samma sak själv. Vilket jävla djurstall detta bostadsområde är. Eller värre. I ett djurstall kan man ju åtminstone slänga ut spån så det är rent och luktfritt några minuter i alla fall, så är ju inte fallet här. Jag har dock dragit mitt strå till stacken genom att ha knutit näven i fickan och skrivit en arg lapp som jag tejpat upp på ytterdörren! Förändringens vindar skola blåsa över betonggettot som Gud glömde!

 

Åter i lektionssalen efter nästan ett års frånvaro också. Vi tillbringade en timma med att komma överens om att man skulle räcka upp handen om man ville säga något och att mobilerna ska vara på ljudlöst. Ja... Det där med handen lärde man sig 87 då man började första klass och det där med mobilen kom väl i slutet på 90 någon gång... Jaja. Alltid skönt med en mjukstart...

 

Hann ut och släppa Eko en gång till. Det gick bra. Riktigt bra. Jag hade tur som inte fick något skottillfälle och hunden skällde på rätt skapligt. Vi kan ju börja från början så blir det hela kanske något mer begripligt...

Morgonen började med att SMHI som vanligt hade fel. Lördagen spåddes bli veckans varmaste dag. Istället blev det veckans kallaste. Vid Shell i Brunby var det -20 då jag passerade på väg ut till Byn. SMHI hade lovat -8... Nåväl. Väntade en liten stund, varmkörde Hiluxen och tankade den. Kändes som det blivit lite varmare så jag for åstad. Enligt röken från sågen så var det nordlig vind. For så att det skulle passa. Där var det sydlig vind. Vände och for runt. Där var det återigen nordlig vind. Grät. For tillbaka till första stället och då var det helt plötsligt östlig vind. Egentligen ska man inte jaga i östlig vind därför den är för osäker, men hemma i soffan blir inga barn gjorda. Det har man provat nog många gånger utan resultat... Startade pejlen. Applicerade pejl på liten E. Gick 50 meter från bilen. Stötte rådjur. E brydde sig inte om rådjuren. Släppte lös E. Gick 20 meter till rullandes ihop kopplet för senare förvaring i benfickan på byxa. Snubblade på en stubbe och stöp som en fura. 25-gradig varm tysk plastbit flög i en fin båge och landade i pudersnön. I ett litet kick förvandlades den tyska plastbiten till en tysk isbit. Det gick fanimej inte göra någonting. Slutstycket tjälade ihop så det gick varken öppna eller stänga normalt. Magasinet frös ihop så jag fick inte i några skott. Stod där och svor och jäklades med bössan i ett antal minuter. Eko var fortfarande borta. Efter ett litet tag så hade jag fått bort tillräckligt med is så jag kunde få i 1 skott i magasinet och 1 i loppet samt lyckats stänga slutstycket. Än idag vet jag inte om det smällt om det vore så att jag fått läge... Nåväl... Under tiden som jag låg och lekte i snön så kutade Eko iväg och tog upp älg. Det stod bra i upptaget. Efter cirka 20 minuter började det så sakteliga röra sig, sedan gick det fortare och fortare och till slut blev det som vanligt: sken. Sen fick han aldrig stop på den älgen igen. Då jag loggade in på datorn senare för att kolla så syntes det att han släppt skall på två andra ställen, men det ville inte bli stopp igen. Är väldigt nöjd med pejlen i alla fall. Riktigt roligt att kunna följa dagen så detaljerat som man kan. Eller ja, nu är det roligt då det händer saker då man är ute! 

Återgången fungerade denna gång också. Jag upprepade inte misstaget från förra släppet då jag stod kvar på upptaget utan jag hakade på i löpan för att stötta hunden. Mötte honom efter någon kilometer. Sen skulle vi snedda mot bilen och då sprang vi på en till miniälg, det första var också ett ensamt mindre djur, och då blev det sken och en ny promenad i snön... 

Men jag är fortfarande jättenöjd. Om jag inte minns fel nu så sedan han ansåg sig själv mogen nog så har han skällt älg 5 gånger. Av dessa 5 så har jag i snön eller genom synobs kunnat konstatera att det rör sig om fyra ensamma mindre djur och ett kalvkoekipage. Alla gånger har det stått i upptaget mer eller mindre. Sedan har det så sakteliga börjat krumelura för att efter 10-30min övergå i sken. Det tror jag enbart är en rutinsak. Jag är jäkligt nöjd att det står i upptaget. Nästa år kommer han ligga på mer så de stannar kvar och inte börjar röra sig så mycket och se sin chans att dra iväg. 

Men summan av kardemumman är att två bra saker hände denna dag: 

1: Eko skällde älg.

2: Jag fick inget skottillfälle så bössan riskerade att klicka och den således fått sig en sista vila på botten av Storsjön. Något som efter man lugnat ner sig blivit rätt dyrt att återställa...