Januari
Är tillbaka i Umeå på en snabbvisit för att göra det sista på rotfyllningen. Tänkte därför passa på att starta upp datan och göra ett inlägg för att försöka beskriva tiden som varit sedan sist. Jag har inte haft någon data till datan hemmavid nu över jul så det är därför det blivit lite torftigt med text här. Kanske är rätt skönt för alla inblandade parter med en mer eller mindre ofrivillig paus ibland...
Eko är frisk. Det är skönt att kunna skriva det. Var ut en sväng innan jul och släppte honom. Det gick väl bra så till vida att han tog upp älg. Tyvärr fel djur och tyvärr bar det bara iväg så det blev ingen skällning. Sen for han dessutom och krumelurade vid återgången så det tog år och dar innan jag fick igen honom. Jaja, så är det med unghundar.
Ensamt djur och liten E.
Sen har faktiskt jullovet mest bestått av rådjursjakt, jobb och mat. I och med att Ivar besökte länet så blev det en hel del vindfällen, så jag är ute och planerar in dessa nu. Är beklämmande att se skogen på sina håll. Fina gallringsskogar som är alldeles förstörda.
Rådjursjakten gick väl rätt så bra ändå. Vi fick skjuta två rådjur för bassetvalpen som ägs av en inom området. Det är roligt. Bara att hoppas att polletten trillar ner nu under vintern så att hon nästa år driver ännu bättre. Hon var bara 9 månader nu så det är gott gry i henne i alla fall.
Hörde på radion idag att vintern är så egendomlig därför att nordpolen är på fyllan. Ett ganska egendomligt påstående av en forskare, men han förklarade sig så det lät rätt logiskt. Jag vet inte annat än att vädret är konstigt. Bitvis är det helt bart. Naturligtvis är det inte det på jaktmarken utan där är det väl 1 decimeter snö ungefär. Med en helvetisk skare på. Hade tänkt försöka släppa Eko lite mer, men det får vara. Tänker inte riskera någonting i dåliga förhållanden, då väntar jag hellre. Gjorde ett släpp till och det var den underligaste jaktdagen än så länge i mitt liv... Aldrig har jag stått och hoppats att absolut ingenting skulle hända. Men så var fallet då... Tack och lov hände ingenting heller utan han gjorde en sökrunda och efter det kopplade jag...
En helt ok runda ändå. Synd på skaren...
Julen avhandlades i lugnhetens tecken. Fyllde på buken och öppnade lite paket. Ungefär som för de flesta skulle jag tro. En fin högtid. Sen att den 23:e december solkades ner av en skandal är ju en annan femma... Det dröjde till 00.06, alltså 6 minuter in på julafton, innan dom spelade O Helga Natt med Jussi Björling på P4. Det är ju så man kan sätta sig och skriva ett argt brev. Den 23:e ska det vara ett mysigt julprogram från Gotland med Bertil Perrolf som man ska lyssna till samtidigt som man kokar knäck och sippar på en julmust. Detta program ska sedan avslutas med ovan nämnda sång. Men icke. Istället är det Magnus Uggla som sitter och mal och mal och tjatar och tjatar och spelar sådan musik som får julstämningen att blanda vodka och rohypnol. Men till sist kom den i alla fall och julen blev räddad... Tack och lov.
Julstämning.
Vad finns mer att orda om då... Håller väl lite löst på att kolla något boende man kan hyra efter skolan är slut. Ska man bo fint blir det dyrt och då kommer det ju ta ännu längre tid att spara ihop till en insats till något eget vad det lider. Samtidigt vill man ju inte bo som ett svin heller. Det har jag gjort nog länge nu. Idag har nog någon form av nytt rekord i vämjelig lukt i trapphuset satts. Fy fan. Igen. Måste vara någon slags inbördes tävling mellan några lägenheter. Koka haggis i surströmmingsspad med dörren till trapphuset på vid gavel...
Men om någon får nys om ett lämpligt litet hus till en rimlig peng och där det finns eller där man får sätta upp en hundgård är jag spekulant... Var? Hemma naturligtvis.
Je flytt int´. Som det stod på dom där gamla pinsen man hade då man var liten...
Har man gått i skola i halva livet så ska man väl inte behöva tillbringa återstoden av detsamma ensam i övernattningslägenhet någonstans där man inte känner en själ och aldrig kommer lära känna någon själ heller eftersom man i ilfart kommer slänga in den väska som aldrig packas upp i bilen vareviga fredagseftermiddag och sedan fara hem.
Jaja. Så är det med den saken. Nu får det vara bra för denna gång. Har inte så mycket mer intressant att förtälja ärligt talat. Men jag återkommer väl med jämna vardagsrum under den stundande dödsäsongen med några slags skrivelser. Det är ju dags för Eko att ställas ut på allvar nu i vår. Skolan lider mot sitt slut. Vi ska bli ivägtvingade till något fruktansvärt utland på skolresa där man i bästa fall kommer få magfare av nån usel mat och i värsta fall få åka plåtlåda tillbaka. Så ämnen torde det väl finnas att avhandla. Samt OS förstås! Vinterns höjdpunkt.
Stortallen på Vargeholmen fick ge sig till slut... :(
/Jonas
Kommentarer
Trackback
