Harvner

Tyvärr var det felkönad sambo som myntade denna oerhört träffande beskrivning på det som är vår långa resa från ytterdörr till bodörr. Man glömmer lätt att det finns fler inblandade i denna fekaliers boning. Det är jag, felkönad sambo och Liten-E. Liten-E, så djur han är, har aldrig bajsat inne. Inte ens som liten parvel. Återigen är det bevisat att hundar slår många av människosläktet på fingrarna vad gäller både renlighet och allmänt uppförande.

Stackars felkönad sambo kommer från en jordbruksbygd i södra Sverige och har, likt mig, försörjt sig på att skotta bajs och mjölka mu innan han bestämde sig för att vidareutbilda sig. Inte heller han kan dra sig till minnes att han någonstans, ladugårdar inräknade, sett något så vedervärdigt som denna trappuppgång. 

Det är ett sådant monument över människans förfall så det är svårt att i ord beskriva. 

 

I avdelningen "Veckans Umeå" finns det denna gång två bilder. Den första beskriver Sveriges framtid. Studenterna. Jag hoppas verkligen att inte studenterna i denna trappuppgång är representativa för den stora massan för då råder jag Er samtliga att ta ert pick och pack och lämna landet för då är det kört. Tvärkört. Om vi då börjar i detta bo så sitter här två studenter som inte gör något studentikost alls utan enbart får ägna sin vakna tid åt att skrika på grannarna att stänga dörrar så att inte ytterkläderna tar mer lukt än de redan gjort av sagda grannars matlagning, kryssa mellan sopor, fimpar och folkskit på vägen ut och väl ute mötas av en soptipp samt ligga i varsin soffa och vara ofantligt bittra på att vi fick störningsjouren på oss för att ha spelat Roland Cedermark kl 20.00 en lördag när grannarna har fest till 03.00 tre kvällar i veckan. 

 

Sen kan man ju i sin enfald tro att om man nu anordnar fest så pass frekvent som vissa i detta trapphus gör så bör man bli rätt bra på det. Så är inte fallet. I själva verket så måste festerna vara så inihelvete värdelösa så det är roligare för festdeltagarna att stå i trapphuset och gallskrika än att vara inne i lägenheten. Underbetyg. Men dom är kreativa, det måste man ändå erkänna. De har ju insett att om det är inkomster så blir det utgifter, dvs sopor, så numer så sitter begåvningsreserven med öppna fönster och gallskriker samt slänger ut tomflaskor genom fönstren ner på gräsmattan.  

Den första bilden i "Veckans Umeå" får spegla vissa grannars kreativa sophantering.