Öken.
Det har inte hänt ett skapandes jota att skriva om, därav torkan på blåggfronten.
Kan mala på om OS-bragder hit och dit, men dessa vet ni som är intresserade redan om och ni som inte är intresserade lär knappast bry er bara för att jag skriver om dem.
Jag skall dock ta av mig mössan, blotta flinten och böja mitt huvud i skam och erkänna att jag hade fruktansvärt fel i det första inlägget som berörde OS där jag var lite halvelak mot de svenska längdherrarna. Jag tar tillbaka, och ångrar helhjärtat, vartenda ord. De gjorde det riktigt bra vid guld-bronsloppet. Både de två medaljörerna och Södergren. Kanoninsats.
Damerna förtjänar guld och gröna skogar för både sina individuella medaljer och den i sprintstafetten, men jag nöjer mig med att säga: Tack för den oerhörda spänning ni gett oss och kommer ge oss.
Helena och Aco lyckades inte. Tyvärr. Jag lider med dem. Världscupsuveränen hade en formsvacka vid sämsta tänkbara tidpunkt...Eller var det OS-nerver? Det spelar mindre roll. Det som spelar roll är att hon, dvs Helena, fått uppleva ett mästerskap och nu kan hon göra rent hus vid nästa olympiska spel. Nog om detta för denna gång, lär återkomma i ämnet minst en gång till och orera om Tre Kronors vidare bravader…De har börjat bra...
Miste min sushioskuld idag. En intressant maträtt måste jag säga. Rå fisk, crabsticks, gurka, morot, kladdigt ris med genomskinlig sås som luktade orm och till sist räkor. Ingredienserna lades på ett grönt papper gjort av gammalt sjögräs som rullades ihop och skars till små ”kakor”. Dessa kakor beströks sedan med en grön sörja som var stark som själve fan och doppades efter det i soja innan man stoppade dem i munnen. Naturligtvis åts anrättningen med pinnar... Trots att man är ”skackerhänt” så det förslår så tror jag att jag undvek att svina ner alltför mycket. Vad gäller betyget på anrättningen så måste jag medge att det faktiskt var helt okej. Jag är allätare vad gäller mat (vilket bukomfånget är ett talande bevis på) och prövar gärna allt som ställs framför mig, så länge det inte är något vegetariskt syndastraff till födosubstitut. Detta var speciellt men ändå helt okej! Ger den tre av fem. Maträtten avnjöts i sällskap med två liter coca-cola och två välsvarade donnor vilket inte försämrade inramningen, så att säga.
Har förnyat min bilpark genom att ta klivet fullt ut och bli en tvättäkta Svensson. Har bytt min tyska kvalitetsvagn, som hade mindre kvalitetsproblem, mot en V70 GLT. Känns riktigt bra. Elvispen och kommande tronarvinge har gott om plats därbak, den är välservad och går hyfsat billigt och riktigt bra. Att den är större och betydligt mer krocksäker än DKW:n gör heller inte saken sämre. Lill-audin var fräsch men led av något mycket egendomligt som vare sig bilprovning eller verkstäder kunde leta reda på och det är ohållbart att pendla genom 40 mil urskog några gånger per månad i ett fordon man inte litar på. Hittar man det som orsakar ryckningarna så gör man ett bra köp om man köper den som andrabil, men jag har icke tid, lust och råd att ägna mig åt den felsökningen och reparationen.
Det finns inte så mycket att skriva om… Under OS känner jag inte ens något agg mot TV-licensen. Under de år som det inte sänds från vettiga idrottsevenemang äro inställningen något mer avog... Om man finge välja skulle jag gladeligen betala för SR Sportradion och SVT Sport, men jag spyr av blotta tanken på att mina surt förvärvade CSN-pengar används till melodifestivalen…
Nä nu är det väl dags att uppsöka parningsboxen, som namnet till trots ej av parning blir utsliten, så man är redo för ännu en dag i inbillningens diffusa tecken…
Väl mött!
/Jonas
OS
Jag siade faktiskt lite rätt i mitt tidigare inlägg...Charlotte Kalla tog faktiskt en medalj i ett fristilslopp över kortdistans. Och vilken medalj. Och vilket lopp. Världklass. Och jag lovar att hon med de nötbruna ögonen och bländande leendet redan säkrat Jerringpriset.
Tyvärr, får man väl nästan säga, för Björn Ferry. Han gjorde en fullständigt bländande insats i dagens jaktstart i skidskytte. Tog in en dryg minut, bommade näst sista skottet i sista skjutningen, samlade nerverna och satte det 20:e. Storartat helt enkelt. Om det går att dela bragdpriser och annat så vore det ett bra tillfälle att göra det nu...
Och ändå har OS bara börjat för di Svenske.
Hellner bör vara revanschsugen efter sitt fenomenala lopp över 15km som sånär räckte till en medalj men stannade på en snöplig fjärde plats. Johan Olsson, f.ö en gammal klasskamrat till mig från Norra Skolan i Östersund under åren 91 och 92, visar bra form och är grym i klassisk stil. En felåkning inne på stadion lär göra att även han drömmer om revansch...
För att inte tala om stackars Aco och Helena. Aco blev hindrad av en funktionär som då tanke gick till handling hade en väldig otur och Helena visade att hon faktiskt besitter något som åtminstone kan liknas vid nerver. Jag tror dock, på fullaste allvar, att båda två tar en medalj i detta OS. Aco gjorde ett kanonrace idag, strulet till trots och jag tror att Ferrys guld flyttar lite fokus från Helena så hon får ta sin guldpeng i lugn och ro...De har två mycket bra chanser kvar i masstarten och distansloppet.
Annars finns inte så mycket att säga...Jag har sett det mesta. Haschplanka-cross är faktiskt rätt underhållande att titta på...Damcurlarna går in i OS för att försvara sitt guld och herrarna vann första matchen idag och skall förhoppningsvis göra det som Peja, tyvärr, aldrig gjorde.
Hockeyturneringen startar på allvar i morgon. Tre Kronor skall motionsvinna över Tyskland. Testa femmorna, powerplayuppställningar och annat. Ta en lättsam och bekväm seger utan alltför stor ansträngning. Damkronorna sköter sitt jobb. Vinner planenligt mot både Slovakien och Schweiz.
Dagligt gnäll:
Vilka jävla arrangörsmissar det är. Det är snudd på skandal att man i ett OS inte förklarar för funktionärerna hur de skall göra då de skall släppa iväg åkarna. Det blev strul i både herr- och damloppet i dagens jaktstart i skidskytte. Det får icke förekomma. Särskilt inte på ett OS. Punkt.
Sedan skulle det vara väldigt roligt att få ett svar på varför OS så ofta går i länder med ett fullständigt värdelöst vinterväder? Tävlingarna präglas av skitväder, spöregn, attacksnöfall, dimma, blåst och annat elände. Dåligt. Tävligar flyttas fram och programmet, både mitt och deltagarnas, hamnar i otakt. Gillas icke.
Livet i övrigt präglas av stiltje.
Blev uppringd av Klövkampens kennel och hade fått ta en valp därifrån. Men leveransen passar inte alls in i mina planer så jag var tvungen att tacka nej. Tyvärr. De får fram mycket bra hundar. Hoppet lever dock om de andra två alternativen, de tikarna är nyss parade och bör således valpa vid en, för mig, lämpligare tidpunkt.
Nu blir det god natt här. Vilket även bjuds Er!
/Jonas
Lady GaGas kläder...
Idag har jag varit på Vapencentrum här i Umeå. Tagit reda på vad det skulle kosta att köpa och montera ljuddämpare. 800 kr per pipa och 2800 för dämparen. Ska gänga två pipor och köra med samma dämpare som jag flyttar mellan tror jag. Det är en billig investering, vill inte under några som helst omständigheter få tinitus värre än jag redan har. Att man sedan sparar hundens hörsel är inte det heller fy skam.
I övrigt har inget intressant inträffat som är värt att berätta om... Allt flyter på i samma gamla menlösa lunk. Tränar och tentapluggar...Ekonomi är inte direkt det mest upplyftande man kan ägna sig åt, ska bli riktigt skönt att få läsa en skoglig kurs efter denna, "trädets biologi och egenskaper" heter den. Intressant så det förslår...
Om det är någon av mina trogna läser som är kunnig i broderandet ädla konst så önskar jag leja era tjänster, vill ha en väggbonad nämligen. Eller om ni har en likadan sin den nedan liggande i en låda men är för pryd för att ha den på vägen kan jag köpa den av er...
Passar perfekt på en students vägg...Det är ett elände att vara black...
På söndag är det Alla Hjärtans dag. Har laddat upp med en burk fransk handcreme och en påse ostkrokar (för luktens skull), så det blir ungefär som vanligt...
Var på storica idag. Köpte en tandborste. Nu till det roliga: Jag fick ta fram jaktkniven för att få upp förpackningen. Hur i helvete kan man förpacka en tandborste så man i princip måste ha skärbrännare för att få fram produkten? Är det för att hindra efterblivna amerikaner att äta allt som är färgglatt eller vad beror det på? Avskyr den här förpackningshysterin, man får ju en mindre stroke för varje förpackning man ska försöka bryta sig in i. Datummärkning är en annan sak jag stör mig på. Drack mjölk som var en vecka gammal, det var inte det minsta fel på den. Fil klarar sig ledigt två veckor efter utgånget datum. Hur många ton mat slängs totalt i onödan för att folk läser på datumet istället för att använda de sinnen Gud Fader (eller Darwin) gett oss för att ta reda på om föda är otjänlig eller ej, lukt och smak. Kvalificerat vansinne. Ta bort allt vad datummärkning heter och lär folk använda snoken!
OS inleds nu i dagarna! Ser verkligen fram emot detta. Som synd är så går det ju i ett land med fel på klockan så man får sitta upp på nätterna för att se sändningarna, men det må vara hänt...Vara uppe på nätterna är en av få saker jag behärskar till fulländning...
Om jag får sia så tar frug...f´låt, Helena Jonsson 1 guld och 1 brons. Aco tar även hon en medalj. Ett fint silver.
Hockeylandslaget tar ett brons (hoppas naturligtvis på ett guld, men kanadickerna har hemmaplan och har således domaren på sin sida). Kanada slår Ryssland i finalen, jag gråter. Anja tar ett guld. Hon har uppåtgående formkurva. Längdherrarna (om de öht har kvalat in till OS?) tar inga medaljer. Damerna blixtrar till med ett stafettbrons och Kalla får en medalj i ett fristilslopp över kortdistans.
Så blir det! ;)
I morgon, lördag, är planen att bli berusad och gå på lokal. Vi får hoppas att det blir trevligt!
Väl mött!
/Jonas
Liten dementi...
Det verkar som det är på sin plats med en liten dementi vad gäller kontaktannonsen föregående inlägg… Det är inget självmordsbrev som många verkar tro. Det är en riktigt djup ironisering av dating i allmänhet och internetdating i synnerhet. När man ödslat x kr på diverse medlemskap på diverse suspekta hemsidor med tvivelaktigt innehåll och i sitt anletes svett försökt förklara för de två hondjur som inte är yrkesmänniskor eller statistikbotar att man är världens ljus och salt på det mest äckelpositiva facebookstatussätt man bara tänkas kan utan något som helst resultat ledsnar man till slut… Och gör något nytt. Jag menar… ”Efterbliven hantverkare”. Jag snickrar faktiskt sämre än så om jag får be…
Jag kan fortsätta spaltkilometer i ämnet, men det skulle bli tradigt, så jag väljer att lämna min enkla person för ett ögonlock och koncentrera mig på singelkillar i allmänhet… Ett ämne jag anser mig behärska fullt ut. Till en början är det roligt, allt är ett spel. Precis allt går ut på en enda sak. Den som säger något annat ljuger, för att få komma åt just den saken. Väldigt enkelt. Den som på bästa sätt lyckas presentera sin person lyckas, sen att han kanske blåljuger är en helt annan femma. Det är något tjejen får upptäcka, men skyll inte på honom. Skyll dig själv som föll som en fura för ett knippe skitsnack, även om det var en rosett runt det. Men detta är egentligen ointressant, detta spel försiggår runt omkring oss dagligdags, hela tiden, där det finns människor av olika kön förekommer det. Den bit som är intressant, och som jag snart har en doktorsgrad i, är då man passerat det trevliga och lyckosamma spelstadiet och det har börjat på gå käpprätt åt helvete. Man blir desperat, vilket syns lika tydligt som en signalkeps i älgskog, det gör det i princip omöjligt att lyckas med det som tidigare var piece of kaka. Misslyckas man nog många gånger blir man bitter, vilket syns ännu tydligare. Vad som orsakar att det börjar barka iväg i skoglig riktning är nog lite olika, alla blir vi äldre, utseendet förändras, man kanske får en fetisch för McDonalds varpå bukomfånget ökar till groteska nivåer? Jag väljer att publicera ett stycke poesi här, det innehåller grova ord så ni som är skenheliga, pryda och får blossande kinder av att höra dagligt tal kan hoppa över den kursiva texten nedan…
Nu har min mage blivit stor
och håret det är grått...
och ingen flicka faller mer för meeej
så jag får runka kuken så det sprutar som ett skott
för vill jag smaka fitta blir det neeej
Det är vid det här laget man balanserar på det översta trappsteget till den trappa jag och min gode vän E valt att döpa till ”Handjurets Returstege”. Slutet på den är ganska ovisst, vissa tar till en dubbelsmäll Gyttorps röda, andra blir totalt likgiltiga och struntar i allt, jag tror det är ganska individuellt faktiskt. Jag har faktiskt inga större planer på att fortsätta min forskning i ämnet. Hoppas jag, är väl bäst att tillägga. Ekorrhjulet är dock riktigt svårt att ta sig ur utan en portion tur. Man är bitter, det går åt skogen, man blir ännu bittrare varpå det blir ännu svårare. Lite tur, en egoboost av något slag, och man är på banan igen.
Jag ser ingen anledning att förklara de olika punkterna i HR, ni vet nog vad det är för något. Den som inte håller med ljuger och den som av andra intressen deltar i dylikt är ursäktad… Men om det är en singelkille som deltar ljuger han. Nedanstående är den sista livlinan, då allt annat synes uttömt och till och med smultron på ett grässtrå smakar bittert, då är man redo att ta klivet…
· Internetdating
· Matlagninskurs
· Danskurs
· Köpa litteratur om kvinnans psyke som innehåller färdigskrivna raggningsrepliker
· Thailandsresa med fruanskaffningssyfte
Nu tänker jag inte behandla detta ämne mer på ett tag. Det är tentatider, träningen går riktigt bra, jämthundstikarna är parade så jag håller andan i väntan på valp och vi går mot vår och ljusare tider! Ingen mening att grotta ner sig i obegripbart elände, man får väl helt sonika pröva att vara sig själv och hoppas att det räcker för någon dum jävel därute… Det positiva är ju att denne vet vad den får, för jag idkar icke försköning av egen person i syfte att erhålla parning, så vad fan man än kan säga så bör jag ju bara kunna överaska positivt…
Nu bjuder jag min trogna läsarskara en god natt med förhoppningen att ni läst och lärt något nu...
/Jonas
Kontaktannons.
Jonas heter jag. Jag är en 29-årig velpotta som istället för att ha ett bra jobb, vettigt boende, familj och tjänstebil, sitter ensam i en studentlägenhet marginellt större än en fågelholk. Detta på grund av den enkla anledningen jag inte varit såpass välutvecklad i hjärnkontoret så jag tagit tag i mitt liv tidigare. Bättre sent än aldrig heter det visst, vet ej om jag håller med fullt ut, men visst, jag hoppas att det i slutändan blir bra även för mig.
Jag tycker en sak är roligt och det är att jaga älg. Allt annat är bara olika zoner av grått, men visst kan man klämma in ett skratt ibland då molnen skingras för ett ögonlock.
Om jag ska beskriva mig själv är det lättaste sättet att göra det genom Di Fyra F:en: fet, ful, fattig och flintskallig. Jag försöker dock förbättra min ack så olyckliga lott genom att träna frekvent, vaxa ryggen och lämna in resultatet till en toupéverkstad och andra små finesser som man fått lära sig den hårda vägen. Jag hoppas och tror att jag besitter ett litet uns humor och självdistans, eller ja, naturligtvis gör jag det, annars hade man varit hädangången för länge sedan med denna lott.
Jag är i total avsaknad av alla de egenskaper som det täcka könet oftast letar efter hos en partner: charm, intelligens, sex appeal, intressant och spännande personlighet, utstrålning, manlighet och självförtroende.
Då andra människor beskriver mig gör man det på samma sätt som man beskriver en utvecklingsstörd hantverkare eller en värdelös älghund: jamen han e ju i alla fall snäll.... Ja, det är jag faktiskt. Jag är snäll. För snäll för mig eget bästa skulle jag nog vilja säga. Detta tycks dock vara en oerhört dålig egenskap att besitta då man oftast blir utnyttjad och bespottad. Men ja, jag är snäll och jag tänker inte ändra mig på den punkten. Det är roligt att göra andra människor glada genom att vara behjälplig med de oerhört få kunskaper min person besitter eller bara finnas till då De som mest behöver det.
Den ideala daten för mig vore i skog och mark med hunden på ute på sök. Då tror jag "du" skulle få den bästa bilden av mig. Då kan jag slappna av och vara mig själv. På etablissemang i bebyggda trakter känner jag mig obekväm och illa till mods. Jag skulle laga till någon enkel men god måltid över öppen eld och vi skulle kunna lära känna varandra genom lågornas sken över en kopp java ur sotpannan. Om "du", mot förhudan, efter att ha lärt känna mig skulle vilja ta vår "relation" till nästa nivå, som innefattar kroppslig kontakt, får "du" stå för alla dessa initiativ då jag själv är i total avsaknad att få någon som helst relation längre än till det ack så förhatliga kompisstadiet. De gummerade penisöverdrag jag i några svaga ögonblick av hopp har köpt in får slängas på grund av utgånget datum, alternativt användas för lyxonani, varpå själva aktens genomförande fallit i glömska och tarvar viss övning för att nå upp till fornstora dagars kapacitet. Det årliga sympatiknullet från välmenande människor är uppskattat men tyvärr ej tillräckligt vad gäller att upprätthålla kompetens i denna ädla och trevliga konst.
Nåväl. Om "du" finner ovanstående lilla presentation lockande så är "du" välkommen att höra av dig via mail eller i inläggets kommentarsfunktion mellan 31:a januari och 21:a augusti (älgjaktens slut och det datum man får släppa hunden). Jag håller dock inte andan i väntan på svar även om det vore välkommet med en kvinna vid min sida!
Väl mött och god natt.
Dans...
Ja, folk har frågat hur danskursen går. Eller studiecirkeln eller vad de nu kallar det för...
Jo, det går väl på något slags vis. Har i skrivande stund bara varit på en sammankomst och det var lite halvknepigt i början ärligt talat. Man fick både föra och bli förd och då man inte kan någotdera så var det lite vanskligt att hålla reda på fossingarna… Det blev dock bättre mot slutet, så jag tror att en svag strimma hopp kan skymtas någonstans långt borta… Målet med detta är dock inte att börja åka på dans var och varannan dag. Målet är att kunna föra sig någorlunda på ett dansgolv vid de tillfällen kunskapen tarvas. En sak med fenomenet dans som jag är lite besviken på är att det inte spelas dansbandsmusik. Jag vill höra Lasse Stefanz eller andra band vars namn består av mängder med Z:an, inte band av skiftande kvalisort som spelar covers på poplåtar… Men det är väl som med allt annat, det var bättre förr… Vid nästa sammankomst är det snurrar som är i fokus.
Vad finns annat att förtälja. Chansade till mig 2 extrapoäng på kommande tenta genom att fixa en dugga skapligt, rätt nöjd över det faktiskt. Vad gäller studierna så måste nu dagarna ägnas ganska flitigt åt ekonomisk räkning om tentan skall gå vägen, vill inte dra på mig ett meningslöst ok i form av en omtenta, särskilt inte om omtentan beror på lathet. Kan man inte så är det en annan femma, men om man missar en tenta för att man trycker på snoozeknappen var och varannan dag är det riktigt onödigt…
I morgon, lördag, skall jag på middag och filmtittning. Har en renstek från Glen på upptining. Tänkte laga till den som följer: Steka tjocka skivor kryddade med salt och peppar, bryna så pass de får färg. Ta bort dem ur pannan och slänga i lite svampareller, smörsteka dessa, hälla på en femma grädde och lägga tillbaka köttet så det får gona till sig lite och såsen får smak av köttet och vice versa. Slänga i lite lingonsylt och efter behov krydda lite till. Serveras med ugnsrostade rotsaker. Till efterrätt blir det en hallonsorbet. Drycken blir en pava rödtjut med ett alldeles för avancerat namn för att skriva här.
Förhoppningsvis har den där förbannade Harry Boy valt 7 korrekta hästar åt mig på lördag. Då slipper jag bli av med jakten hemmavid på grund av fastighetsförsäljning… Morfars föräldragård, där jag arrenderar, skall säljas. Det är mer än hälften av den areal jag arrenderar. Säljs den och nya ägaren jagar själv eller inte vill arrendera ut så är det färdigjagat för mig hemmavid. Nu tror jag nog att ”gåbban” låter mig vara med ändå, men jag har i sådana fall ingen köttlott utan får jaga som jaktgäst. Lite egendomligt att vara jaktledare och jaga som jaktgäst. Detta är även dubbelt trist för jag hade faktiskt planer på att förvärva denna fastighet då jag var färdiginbillad och börjat jobba på allvar, renovera husen och bosätta mig där tills det är dags att bli nergrävd i den fåkerska myllan. Detta gör ju att man återigen förbannar sin dum- och lathet att man inte satt igång detta tidigare, men det är inget att göra åt. Det är som det är och att grina hjälper föga. Det kommer komma ut fler fina fastigheter på marknaden, förhoppningsvis när man har en sportslig chans att förvärva dem också… Vi får bara hoppas att den som köper fastigheten gör det för att den/de vill bo där så vi slipper skogsklippare och ut- eller sörlänningar som bara köper den för jaktens skull. Det står nog med ödegårdar på landsbygden, vore synd med en till.
Finns inte så mycket mer att orda om. Jag har inte gjort något speciellt så därmed har ingenting kunnat gå åt helvete. Ryckte sönder handtaget på bagageluckan för några dagar sedan. Bilen hade stått med kupévärmaren på under det att det vita bajset ramlat från himlen varpå det frusit i varenda skarv. Rolig utgift.
Har bestämt mig för att kosta på hörseln några tusen till sommaren. Ska gänga bägge piporna till stortysken för ljuddämpare och sedan köpa en dämpare som passar båda kalibrarna som bara är att flytta mellan. Tror det blir bra. Har ett lätt tjut i vänster öra nu och vill inte under några som helst omständigheter att det tjutet skall bli värre. Dessutom skonar det hundarnas hörsel vilket naturligtvis också är jättebra!
Detta var väl inte direkt så underhållande läsning, men det ska vara sådana dagar också…
Bifogar en bild på höjden av prylbögeri...Ett par Blaser boxershorts. Svindyra och med urusel passform. Klockspelet ringer som det i Notre Dame, men jag kunde inte motstå frestelsen att äga ett par...
Hopp!
En gnutta hopp har tänts i valpletandet. Det har kommit till min kännedom att vissa personer talat gott om mig och rekommenderat mig som valpköpare. Det värmer ett fruset hjärta att få höra sådant. Jag tackar, bockar och hoppas det föds tillräckligt med hanhundar så man får ge sig i kast med att försöka införliva förväntningar och förhoppningar. Jag kanske går händelserna lite i förväg men jag har planerat en hel del. Jag har bestämt mig för att träna spårning även med den nya hunden. Har gjort det en hel del med Elvispen och jag upplever att de positiva egenskaperna vinner över de negativa. Man har hela tiden tillgång till en spårhund, upptagen tenderar att gå lite lugnare till väga och under ett skarpt eftersök slipper man jävlas med två hundar (dvs en renodlad spårhund och en man kan släppa när så krävs). Nackdelen med det är att jag tycker det kan gå lite långsamt ibland när ”nattslagen” skall redas ut på bästa stövarmanér, men nu är det ju faktiskt så att även hundar är individer och det är bara att hoppas att valpen är bildbar i spårandets ädla konst!
Vidare har jag bestämt att min gamla pejl skall rustas upp och var fit for fajt, så att säga. Det kommer vara en utopi att jaga in en unghund på korrekt sätt om man ska sitta och glo på en astroskärm dagarna i ända. Dessutom mår man nog bara bra av att inte se allt en unghund har för sig tror jag… Det lär nog bli så att astron sätts på Elvispen och 27 eller annan hågad får gå med honom medan jag jagar med unghunden på ”sidan om”. Vill skjuta ett par på korrekt sätt innan man börjar släppa under skarp jakt.
Garmin Astro förtjänar ett eget stycke. Jag är kluven i frågan. En bra och trevlig pejl. Man har full koll på vartenda steg hunden tar, man ser i realtid hur den rör sig, vilka områden som sökts av etc. Men jag kan inte påstå att den jaktliga upplevelsen stärks av att stå och glo på en display. Förespråkare säger: ”Ja, men det är ju valfritt att titta. Man kan ju stoppa ner den i fickan”. Ja, visst kan man göra det, men det gör man inte. Man står där som ett jävla fån, missar allt som händer runt omkring en i form av naturskådespel och glor på den där jävla amerikanska upphaussade messmörspejlen med undermålig räckvidd. Undermålig räckvidd åtminstone för en normalt funtad älghund. Det är möjligt att det går att få bättre räckvidd… Om man släpar med sig ännu mer grejor… Teleskopantenner, biltaksantenner (?), etcetera. Varför en antenn som sätts på biltaket? Jo därför att det är så vanligt att använda bilen för att få igen hunden eller genskjuta den så det blivit business att saluföra hjälpmedel för det… Rätt använd: Kanongrej. Man har bra koll, kan ingripa om något händer etc. Fel använd är den ett jäkla gissel som förstör hundens nedärvda egenskaper att leta upp föraren och i värsta fall leder till rena olagligheter i form av genskjutning av vilt. En sak till… Detta är ju trots allt mitt eget lilla missnöjesforum så det är lika bra att fortsätta spy galla nu då man har ångan uppe... Jag känner en viss stolthet om jag genom kunskap om djur och natur någorlunda kan läsa av vart rådjuren kommer gå när drevern driver eller vart kalvkon väljer att smita ut… Nu känns det som att man på 2 dagar kan kolla på en skärm och sedan ha generalpassen klart för sig. Skjuter hellre ett vilt för egen kunskap än 10 genom att jag kollat på astroskärmen vart jag ska stå. Ja, detta är jävligt politiskt korrekt. Men i just denna fråga är jag faktiskt det, tror nästan det är den enda frågan… Låt oss lämna astrons underbara (?) värld och gå vidare i min högst ointressanta vardag.
Den det talats om ovan...Jävulen i pejlformat.... ;)
Var på möte om norra Sverigeresan idag, för den icke insatte så är det två resor, en i norr på runt 2 veckor och en i söder på runt 5 veckor som skall göras. Detta för att med egna ögon få se vad vi läser om på skolan! Det ska naturligtvis bli jäkligt roligt, ser verkligen fram mot dessa resor. Det blir att på den norra resan packa med sig fiskegrejorna, någon minut till övers bör det bli… Åtminstone så pass att man hinner slänga ut en mask i en glänsande fjälltjärn. Något som dock tål att tänkas på är hur man skall lösa den seriella lekamentransporten. Ska man hyra en nyare bil? Ta sin egen bil med allt vad det innebär? Köpa en 140 med långspak i varje nordnorrländsk håla och köra ner dem i närmsta myr då/om haveri uppstår? Det lutar nog åt att hyra en bil… Vore ett elände om kamremmen small av i en privatägd bil… Hur ska man lösa det utan att ta till knytnävarna? Far kamremmen på en DKW är det ventilsallad direkt, går på 20 papp att laga. Om vi då är 4 i bilen, ska alla betala 5 papp för att ”jag” ska få nyrenoverad topp? Även om det kostar några kronor extra så tror jag det minimerar risken för strul om vi hyr en bil.
Var på trevlig middag i lördags, det blev inte kött och pärer men väl kyckling och risotto. Till förrätt hade vi rökt rådjur från Fåker med en röra bestående av kesella, riven pepparrot, salt och peppar. Till efterrätt olika bär med riven vit choklad på, detta gratinerades en stund i ugn och serverades med vaniljglass. Födan kopulerade i munhålan, eller som det heter på svenska: Det var så gött så de bara knulle i mun... Trevligt sällskap och utgång gjorde inte kvällen sämre, eller det gjorde det faktiskt. Inte sällskapet, men utgången. Förfrös nästan fötterna i kön därför jag, mitt jävla nöt, tagit Janne Långbens skor mitt i vintern, dvs balskor. Väl därinne fick jag paltkoma av middagen så man var inte direkt i partytagen. Blir allt längre mellan de gångerna har jag märkt. Måste vara åldern som tar ut sin rätt…
Träningen går sisådär. Har blivit angripen av ett svårartat virus som vägrar ge med sig. Latmask kallas det… Latmask och skallebank. Hoppas vara fri båda i morgon så man kan göra en insats igen… Jag menar man vill ju vara i form inför Beach 2010. Inte för att jag tänker bada, det är bara ungar och idioter som badar, men man kan ju stå och spänna sig någonstans. Varför inte vid Playa del Fåkersjön? Välbesökt jämtländsk badort…
Nu är det natti. Planen var att inte gå och lägga mig efter tolvslaget en enda kväll, utom lördag naturligtvis, denna vecka. Har två minuter på mig att hålla det löftet. Kan bli kärvt… Men det är väl trots allt tanken som räknas!
Bifogar en bild på en mini-mu. Det har absolut ingenting att göra med någonting jag skrivit, men jag tänkte att det kan vara roligt att visa en bild på en mini-mu ändå.
Väl mött!
/Jonas
